Fordonsforskaren: ”Fordonstillverkare för positiva till självkörande teknik”
Vetenskapliga texter tenderar att skönmåla behovet av självkörande fordon.
Det visar en oberoende analys gjord av Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, vilket de rapporterar om på sin nyhetssida.
Erik Almlöf, doktorand som forskar om samhällseffekter av självkörande fordon, tog hjälp av ChatGPT när de 500 mest citerade artiklarna om självkörande fordon, som publicerats i vetenskapliga tidskrifter, skulle analyseras.
Syftet var att försöka utröna hur artiklarnas inställning var kring autonom transportteknik och se om forskare har ett kritiskt förhållningssätt till ett samhälle med fler självkörande fordon
Enligt analysresultatet är både forskare och fordonstillverkare är lite väl optimistiska med tanke på att all ny teknik som införs i regel både har positiva och negativa sidor.
– Nästan ingen av de undersökta artiklarna hade ett kritiskt förhållningssätt, vilket troligtvis speglar att huvuddelen av forskarna är ingenjörer som försöker få tekniken att fungera, och inte samhällsforskare som undersöker vad det skulle kunna leda till, säger Erik Almlöf.
Att använda ChatGPT i sådana här sammanhang är effektivt, men även lite vanskligt.
– Att analysera 500 artiklar skulle vara väldigt svårt för människor. Jag och mina kollegor som validerade resultaten märkte att vi väldigt snabbt blev trötta av att kritiskt granska så många texter och att det var lätt att bli inkonsekvent i bedömningarna, säger Erik Almlöf.
När ChatGPT instruerades att plocka ut de vinster som artikelförfattarna såg med införandet av självkörande fordon slog det fel.
– Den bara hittade på saker och tog blandade citat ur texten. Så det gick inte alls. En viktig sak är att kritiskt granska resultaten så att ChatGPT:n inte ”hallucinerar” eller missförstår uppgiften, säger Erik Almlöf.