Startmotoröversikt

Eftersom ett fordons förbränningsmotor inte kan starta utan hjälp krävs en extern kraft för att ge det varvtal som krävs och därför används en startmotor för att initiera driften. Startmotorn aktiverar en inbyggd motor med hjälp av fordonets batteri som strömkälla för att starta motorn. Till skillnad från normala DC-motorer används startmotorn enbart under en kort tid, vilket innebär att den trots att den producerar en stor effekt är designad för att vara väldigt liten.

Startmotorn består primärt av ett ankare, startdrev, magnetbrytare, kopplingsarm och frihjulskoppling, och dess konstruktion kan i stort delas in i ’motorsektion’ och ’mekanism för motorinkoppling och motorfrånkoppling’.

Startmotorn har utvecklats tillsammans med fordonsdesignen till en kompakt, högeffektiv lättviktsenhet. Under 1970-talet introducerades startmotorn med förskjutbart drev (direktdrivning). Under 1980-talet följdes den av utvecklingen av reduktionsväxlade startmotorer med offsetväxlar som innehöll en decelerationsmekanism. På 1990-talet använde den reduktionsväxlade startmotorn ett högt decelerationsförhållande för att skapa en än mer kompakt lättviktslösning. Genom ytterligare reduktioner gällande storlek och vikt utvecklades under tjugohundratalets första decennium den första startmotorn med planetväxel, vilken innehöll en planetväxel och ferritmagneter.

Vad kan gå fel och hur du löser det

Batteriet måste vara fulladdat (12,6 V eller över) och batterikablar, terminaler och hölje måste vara rena och i gott skick. Börja med en visuell inspektion och kolla batteriets laddningsstatus innan startsystemet inspekteras.

Strömdragtest för startsystem

Anslut voltmeterns positiva ledning till den positiva batteriterminalen och voltmeterns negativa ledning till den negativa batteriterminalen. Anslut därefter strömtångens amp-prob runt batterikabeln. Kontrollera spännings- och strömavläsningarna medan motorn startas, vilket normalt ska vara kring 200–250 rpm. Strömdragningen bör ligga på eller under den maximala gränsen som specificeras i fordonstillverkarens reparationsmanual, medan startspänningen bör ligga på eller över den minimala gränsen som specificeras i fordonstillverkarens reparationsmanual. Vanligtvis är den cirka 9,6 V vid 20–25 °C.

Hög strömdragning och låg starthastighet indikerar vanligtvis en defekt startmotor. Detta kan bero på kortslutning av startmotorlager, slitna borstar eller bussningar eller mekanisk blockering. Hög strömdragning kan även orsakas av motorproblem. En låg starthastighet med låg strömdragning, men hög startspänning, indikerar vanligtvis överflödig resistens i startkretsen.

Hög resistans i startmotorns positiva eller negativa sida reducerar strömmen till startmotorn och leder till långsam starthastighet eller hård start. Hög resistans i startmotorns styrkrets reducerar strömmen till magnetbrytaren och leder till felaktig drift eller ingen drift alls. Varje ledning, kabel eller terminalanslutning har potential att skapa överflödigt spänningsfall som kan påverka startmotorns prestanda. Att kontrollera spänningsfall ger hjälpfulla tips för att hitta dolda problem som kan orsaka problem i startsystemet.

Spänningsfallsmätning på positiva sidan

Anslut voltmeterns positiva ledning till den positiva batteriterminalen och voltmeterns negativa ledning till batteriterminalen på startmotorn. Kontrollera spänningsavläsningen medan motorn startas. Om spänningsfallet är 0,5 V eller lägre är resistansen acceptabel, men om den är mer än 0,5 V finns överdriven resistans. Detta kan bero på en skadad batterikabel, dålig anslutning vid batteriet eller startmotorterminalen, eller en defekt magnetbrytare.

Rengör och dra åt batteriterminalerna och utför följande spänningsfallsmätningar för att isolera orsaken och åtgärda felet.

För det första, kontrollera spänningsfallet mellan den positiva batteriterminalen och kabelanslutningen medan motorn startas. Anslut voltmeterns positiva ledning till den positiva batteriterminalen och voltmeterns negativa ledning till batterikabelklämman. Acceptabelt spänningsfall för kabelanslutning bör vara 0 volt.

För det andra, kontrollera spänningsfallet för den positiva batterikabeln medan motorn startas. Anslut voltmeterns positiva ledning till klämman på den positiva batterikabeln och voltmeterns negativa ledning till änden av kabeln vid startmotorn. Acceptabelt spänningsfall för batterikabeln bör ligga på 0,2 V eller lägre.

Slutligen, kontrollera spänningsfallet över magnetbrytaren medan motorn startas. Anslut voltmeterns positiva ledning till den positiva batteriterminalen på startmotorn, och voltmeterns negativa ledning till motorterminalen på startmotorn. Acceptabelt spänningsfall över magnetbrytaren bör ligga på 0,3 V eller lägre.

Spänningsfallsmätning på negativa sidan

Anslut voltmeterns positiva ledning till en ren plats på startmotorns hölje och voltmeterns negativa ledning till den negativa batteriterminalen. Observera spänningsavläsningen medan motorn startas. Om spänningsfallet är 0,2 volt eller lägre är resistansen på den negativa sidan acceptabel. Men om fallet är mer än 0,2 volt finns överdriven resistans, vilket kan bero på undermålig montering av startmotorn på fordonet, dålig batterijord eller en lös anslutning.

Kontrollera om startmotorn är korrekt installerad. Se till att alla jordanslutningar/flätor mellan motorn och chassit är ordentligt fästa. Rengör och dra åt batteriterminalerna och utför följande spänningsfallsmätningar för att isolera orsaken och åtgärda felet på liknande sätt som testerna på den positiva sidan.

För det första, kontrollera spänningsfallet mellan den negativa batteriterminalen och kabelanslutningen, vilket bör vara 0 volt, medan motorn startas.

För det andra, kontrollera spänningsfallet på den negativa batterikabeln från batteriet till motorblocket, vilket bör vara 0,2 volt eller lägre, medan motorn startas.

Slutligen, kontrollera spänningsfallet mellan startmotorns hölje och motorblocket, vilket bör vara 0,2 volt eller lägre, medan motorn startas.

Spänningsfallsmätning på startsystemets styrkrets

Om batteriet är i gott skick men startmotorn inte startar motorn kan problemet ligga i en dålig tändningslåsanslutning eller överdrivet motstånd i startmotorns styrkrets som kan minska den tillgängliga spänningen till magnetbrytaren. Att startdrevet inte sammankopplas eller sammankopplas felaktigt är symptom på detta problem.

Överdrivet motstånd kan uppstå vid tändningslåskontakterna, parkering/neutral startbrytare eller kopplingsbrytare eller kretsledning och anslutningar. Utför följande spänningsfallsmätningar för att isolera orsaken och åtgärda felet:

Anslut voltmeterns positiva ledning till den positiva batteriterminalen och voltmeterns negativa ledning till magnetbrytaren på startmotorn. Placera växelspaken i parkering eller neutralt läge för fordon med automatväxel. Tryck ner kopplingspedalen för fordon med manuell växellåda. Starta motorn och observera spänningsavläsningen på voltmetern. Kontrollera även spänningsfallet över tändningslåset och neutrala startbrytaren eller kopplingsstartbrytaren för att ta reda på om avläsningarna är inom fordonstillverkarens specifikationer och justera eller byt ut defekta brytare efter behov.

Andra möjliga orsaker till problem med startsystemet kan vara ett defekt startrelä (om sådant finns). Utför ett kontinuitetstest med reläet aktiverat och inaktiverat. Om något av dessa tester inte överensstämmer med tillverkarens specificerade resultat ska startreläet bytas ut.

En alternativ spänningsfallsmetod

Kontrollera spänningsfallet över varje komponent i startkretsen som en alternativ metod till att lokalisera orsaken till överdrivet spänningsfall. Anslut voltmeterns positiva ledning till den positiva batteriterminalen och flytta voltmeterns negativa ledning genom kretsen mot batteriet. Fortsätt testa varje anslutning medan motorn startas tills en noterbar sänkning i spänningsfallet detekteras. Orsaken till det överdrivna spänningsfallet kommer att vara lokaliserat mellan den punkten och den föregående punkten.

Roterar startmotorn motorn för långsamt?

Batteriet måste vara fulladdat (12,6 V) och batterikablar, terminaler och hölje måste vara rena och i gott skick. Detta inkluderar ramen och kroppens jordanslutningar och anslutningar vid startmotorn och magnetbrytaren.

Överdriven viskositet hos motoroljan, i synnerhet under kalla förhållanden, minskar motorns förmåga att rotera. Denna ökning i motordragning kommer att överföras till startmotorn under starten, vilket minskar dess prestandakapacitet.

Dessutom kan ändringar av motorn ändra dess driftegenskaper och potentiellt introducera mer kraft som verkar mot startmotorn, vilket innebär att den behöver ersättas med en annan för att matcha.

Misslyckas startmotorn med att starta motorn?

Startmotorn är designad för att rotera vid ett specifikt varvtal för att starta motorn, men om motståndet är högt någonstans i startkontrollkretsen, eller om batterianslutningarna eller kablarna är korroderade eller smutsiga, kan detta leda till att startmotorn roterar för långsamt.

Roterar startmotorn utan att starta motorn?

Om startmotorn roterar men inte motorn, kontrollera alla kuggtänder på svänghjulet eller flexplattans kuggkrans för att se om de är överdrivet slitna, skadade eller rentav saknas. Detta kan göras genom att titta genom inspektionsplattan på höljet eller startmotorns monteringsport.

En defekt startmotordrivenhet kan leda till liknade symptom som ett skadat svänghjul eller en skadad flexplatta. Om startdrevet kopplas ihop på rätt sätt men inte roterar bör startmotorn inspekteras för mekaniskt slitage eller skador.

Ger magnetbrytaren ifrån sig driftbuller när den aktiveras?

Om ett klickande ljud hörs när startmotorns styrkrets aktiveras och startmotorn inte roterar kan detta bero på att magnetbrytaren inte får tillräcklig spänning för att aktiveras helt. Kontrollera startmotorns styrkrets för fel eller skadade komponenter och ledningar, och lösa, smutsiga eller korroderade anslutningar.

Om magnetbrytaren mottar tillräcklig spänning kan dess kontakter vara brända. Följ fordonstillverkarens förfaranden och säkerhetsåtgärder för inspektion av startmotorn.

Om magnetbrytaren inte ger ifrån sig några driftljud kan det bero på felfunktion hos dragspolen eller kolven. Följ åter igen fordonstillverkarens förfaranden och säkerhetsåtgärder för inspektion av startmotorn.

Vad orsakar kontinuerlig eller långvarig start?

Låg batterispänning leder till överdrivet strömflöde till startmotorn.

Startmotorns kommutator överhettas, staplarna på kommutatorn lyfts från isolatorn.

Skador på borstar och/eller borsthållarenhet uppstår.

Vad händer om tändningsnyckeln hålls överdrivet länge i startpositionen?

Startkontrollkretsen förblir stängd och leder till att magnetbrytarens huvudkontakter bränns.

Startmotorns startdrev roterar i svänghjulets hastighet (motorhastighet) och orsakar överbelastning.

Kommutatorns staplar separerar och leder till skador på borstar, borsthållarenhet och kommutator.

Vilka är orsakerna till skador på startdrevets kuggtänder och kopplingsproblem?

En ny startmotor har monterats till svänghjulet, vilket har skadat eller slitit på kuggkransens kuggtänder.

Förarfel (aktivering av tändningslåset medan motorn är i drift).

Mekaniskt problem (tändningslåset eller startmotorns magnetbrytarkontakter har fastnat i stängt läge).

Vilka är de huvudsakliga aspekterna vid val av en reservdelsstartmotor?

Fordonstillverkare specificerar flertalet OE-artikelnummer för sina startmotorer, vilket är anledningen till varför reservdelsleverantörer befäster OE-artikelnummer så mycket som möjligt. En bytesstartmotor måste inte se likadan ut som den ursprungliga startmotorn, men den måste matcha uteffekten och gränssnittsdimensionerna för att passa.

De viktigaste funktionerna är:

Lång livslängd och underhållsfri.

Gränssnittsdimensioner för montering, såsom placeringar av fixeringshål, diametrar, gängstorlek, terminalplaceringar etc., samt antalet kuggtänder och rotationsriktning.

Effektkapaciteten bör uppfylla fordonskraven.

Försiktighet: Använd aldrig en startmotor med lägre effektkapacitet för ett fordon som kräver en startmotor med högre kapacitet. Exempelvis, använd inte en startmotor med märkeffekt på 1,4 kW för ett fordon som kräver en startmotor med en märkeffekt på 2,0 kW eftersom överdrivet strömflöde kommer att leda till att startmotorn går sönder i förtid.

DENSO startmotorer

Sedan lanseringen av sina första kommersiella startmotorer för bilar under tidiga 1960-talet har DENSO ägnat sin världsledande ingenjörsexpertis på att utveckla mindre, lättare enheter som kan bibehålla högsta möjliga uteffekt. Under 2001 introducerade Denso världens första planetreduktionsmotor med segmentledare (PS-startmotorn) med en fyrkantig ledare i ankarspolen.

Nyckelfaktorer

Helt nya, förpackade artiklar (ingen återtillverkning) och ingen tilläggsavgift.
Sortimentet inkluderar startmotorer med förskjutbart drev (GA-typ), reduktionsväxlar (R- och RA-typer), planetväxel (P-, PA, PS- och PSW-typer) och start-stopp (AE-, TS- och PE-typer).
Maximal effektivitet genom att erbjuda små, lätta enheter i kombination med de högsta uteffekterna.
Ytterligare detaljer om DENSO Aftermarket-programmet finns tillgängliga online på: www.denso-am.eu