Rebaba är ett Stockholms­baserat företag startat så sent som 2023 av Paula Runsten och Felix Kruse. Ludvig Karlberg, som NBÅ pratat med, började i februari 2024 och har rollen som ekonomichef. 

– Felix och Paula läste maskinteknik i Lund och fastnade då för elbilar och batteridrift. Efter examen har de bland annat jobbat på Tesla och Northvolt, säger Ludvig Karlberg. 

Enligt honom såg de båda hur batterier skulle kunna bidra till att elektrifiera de delar av världen där det saknas el, eller bara finns svagt utbyggda elnät. Exempel på en sådan plats var Indonesiens övärld, där de tillsammans gjorde sitt examensarbete. 

– El för med sig så mycket mer än bara tillgång till ljus och värme. Det kan bidra till arbetstillfällen, ökad trygghet och bättre vård, till exempel, säger Ludvig Karlberg. 

Att elektrifiera småöar i Indonesien stötte dock på patrull eftersom det visade sig finnas en regimstyrd mycket stark kollobby i landet. 

– Så de riktade blickarna mot Europa, som har en mogen elbilsflotta och ett stort behov av energilagring. Det är vårt nuvarande fokus men i grunden är vår mission att demokratisera tillgången till hållbar och billig el globalt med hjälp av batterilager.   

Han fortsätter: 

– Möjligheterna att påverka samhällen positivt med hjälp av energilagring är enorma på global nivå. Genom att stödja omställningen, både här hemma och i andra delar av världen, samtidigt som vi utnyttjar de resurser vi redan har, kan vi skapa något fantastiskt bra.

Rebabas affärsidé är att slå mynt av att batterier byts ut trots att de oftast har åtminstone 80 procent kvar av sin ursprungskapacitet. Företaget menar att batterier är en av de saknade pusselbitarna i den gröna omställningen. Energilager i form av fordonsbatterier kan bidra till att lösa eller underlätta energiförsörjningens ständiga utmaning: Att energi måste produceras i samma stund som den konsumeras. Med hjälp av lagring kan detta problem rundas och elektriciteten lagras i väntan på att säljas till högre pris eller konsumeras till större nytta. Det innebär enligt Ludvig Karlberg fördelar som sänkta elkostnader, säkrare, stabilare eltillgång med minskade effekttoppar i elproduktionen och ett större värde med att äga solceller. 

– Med återbrukade batterier får vi också ett lägre fossilt fotavtryck, vilket ju är väldigt viktigt. Användningen av återanvända batterier minskar koldioxidutsläppen från produktion med upp till 100 kilo koldioxid per kilowattimme, jämfört med nyproducerade system.

Det finns dessutom en mängd användningsområden, enligt Ludvig Karlberg: Lagring av energi för väderberoende energislag som vind och sol eller batterier som backup-lösning inom jordbruk och djurhållning, istället för dieselaggregat. En viktig poäng med energilagring är också att det bidrar till att hålla elpriset på en jämnare nivå. Framför allt kan lagring förhindra att priserna blir negativa, vilket inträffat flera gånger under senare år.  

Rebabas konkreta produkt är ihopkopplade begagnade fordonsbatterier som stoppas i ett snyggt skåp eller i en container av lämplig storlek med kyl- och styrkomponenter. Därefter kan batterierna säljas till industrier, kommersiella fastigheter eller energiproducenter. Tanken är att även marknadsföra en hyresvariant där företag kan hyra batterier för ellagringskapacitet. 

Ludvig Karlberg säger att han och hans kollegor är stolta över att kunna producera system med en värdekedja som i stora drag är svensk och stödjer svensk industri, utan internationella aktörer inblandade. 

– Vi har också en hög datasäkerhet och hög transparens mot våra kunder, vilket är särskilt viktigt för att skapa trygghet hos kunder som oroar sig för kinesisk infrastruktur, styrning och risken för dataläckage. Speciellt i en tid då cybersäkerhet blir allt viktigare.

Transparens är avgörande i en framväxande bransch som energilagring, eftersom det bidrar till att bygga förtroende och långsiktiga relationer med kunder, menar han. Genom att vara tydlig med vad energilagring faktiskt kan leverera i form av avkastning och prestanda kan en positiv bild av branschen byggas.

– Vi försöker underlätta för kunderna att förstå vad de köper och systemens fördelar i verksamheten. Det hjälper till att stärka branschens rykte som helhet. 

Det finns redan skarp konkurrens, främst från kinesiska företag, vilket Ludvig Karlberg ser som den största utmaningen för Rebaba.

– Lagringssystem från statsstödda kinesiska aktörer pressar priserna. Samtidigt ser vi att våra system erbjuder flera betydande fördelar som gör dem attraktiva på marknaden.

Tidigare i texten nämndes att Rebaba vill bidra till en bättre värld, och det finns enlig Ludvig Karlberg oerhört mycket att göra i den värdekedja som batteritillverkning utgör. Utvinningen av flera batterimetaller är enligt honom förknippad med både barnarbete, barnslaveri, livsfarlig arbetsmiljö och mycket stor negativ miljöpåverkan. Förutom detta beräknas metallbrytningen och produktion av batterier stå för tre procent av de globala utsläppen redan år 2030. 

– Vi kan inte ersätta ett problem med ett annat, utan måste arbeta med att förbättra villkoren. Samtidigt är det otroligt viktigt att använda de batterier som finns effektivt, det vill säga under hela deras livslängd.

En stor del av de batterier Rebaba köper kommer från bilbranschen. Antingen sådana som suttit i demonterade bilar eller exemplar som inte klarat produktionskraven i fabrik men som med råge uppfyller kraven för lagring av el.

Rebaba delar lokal med ett liknande företag i Gamla Stan i Stockholm men medarbetarna är ofta ute i landet för att knyta kontakter. Till exempel var Ludvig Karlberg med på SBR:s halvårsmöte i Göteborg där han sade att han var på plats för att lyssna till demonterarna och för att företaget vill göra affärer. 

– Det är viktigt att synas och ni demonterare är vår kanske viktigaste källa till batterier.