Fler följde de variabla hastigheterna enligt ny studie
För att minska risken för olyckor vid köbildning har variabla hastigheter använts under en längre tid i Sverige.
Forskare vid VTI och Linköpings universitet har precis avslutat ett projekt där de har undersökt hur variabla hastighetsgränser kan användas vid normal, men tät, trafik och hur det påverkar framkomlighet, miljö och säkerhet.
Trafiken på en sträcka på E4 söder om Södertälje har studerats under perioden oktober 2021 till maj 2022.
När trafiken blev tillräckligt tät (mer än 16 fordon per fil och kilometer) sänktes hastighetsgränsen på de elektroniska tavlorna från 100 till 80 kilometer i timmen. Sänkningen fick en rad positiva effekter.
Medelhastigheten sjönk med 4–12 kilometer i timmen till i genomsnitt 80 kilometer i timmen, det vill säga den påbjudna hastighetsgränsen.
– Tidigare studier har visat att efterlevnaden ofta är ganska dålig, så det var lite överraskande. Men i det här fallet gjorde den täta trafiken troligen att man insåg varför hastighetsgränsen sänktes. Det kändes antagligen rimligt och motiverat att köra långsammare, säger projektledaren Ellen Grumert i ett pressmeddelande, som också tror att den röda ringen runt fartmarkeringen bidrog till efterlevnaden.
Dessutom sjönk hastigheten mest i de yttre körfälten, det blev jämnare fart i alla tre filerna. Antalet filbyten minskade, vilket i sin tur sänkte olycksrisken.
Kölängden blev i genomsnitt något längre, men de riktigt långa köerna var färre. Restiderna blev generellt mer lika, med färre riktigt långa och korta tider.
– För resenären borde det vara positivt då riktigt långa restider upplevs som mycket besvärande. Det borde också vara bra att mer exakt kunna säga hur lång tid en viss resa tar, säger Ellen Grumert i pressmeddelandet.
Sammantaget tycker forskarna att variabla hastighetsgränser är ett kostnadseffektivt sätt att förbättra trafiksituationen på motorväg där flaskhalsar ofta förekommer.
