När ska en bil anses vara skrot? Foto: Hanna Brante

Sedan en tid har ett förslag på ny EU-förordning gällande uttjänta fordon diskuterats, det så kallade ELV-förslaget. Syftet med förslaget är gott och något som Nätverk på gemensam väg ställer sig bakom: ökad återvinning och återanvändning av material och komponenter från fordon.

Men förslaget – om det implementeras – innehåller också delar som leder till skyndsam och obligatorisk skrotning av privatägda fordon, om dessa bedöms som ett ELV. Detta utan hänsyn till fordonets livslängd och ägarens avsikter med sitt fordon.

Förutom att vara ett hot mot det rullande kulturarvet, fordonsbyggare och motorsporten, riskerar förslaget därmed att hårt drabba alla de som av olika skäl själva underhåller, reparerar eller renoverar ett äldre bruksfordon.

Jan Tägt, MHRF. Talesperson för Nätverk på gemensam väg. Foto: Therése Särnbäck

Många politiker och tjänstemän försäkrar att syftet med förslaget inte är att komma åt privatägda fordon som ägaren vill behålla. Det stämmer säkert, men tyvärr är det inte så förslaget är utformat.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari svarade den 20 december 2023 på interpellation 2023/24:234 med att: Regeringen vill se en balans mellan ett effektivt miljöskydd, administrativ börda, näringslivets konkurrenskraft och ett beaktande av fordonsägarnas intressen.

De medlemmar som representeras av Nätverk på gemensam väg och de över 30 000 som skrivit på en namninsamling i frågan känner inte att regeringen beaktar deras intresse, eller tar hänsyn till den administrativa bördan förslaget innebär.

Fordon får inte förvaras på ett miljöskadligt sätt och de får inte användas i trafik utan godkänd kontrollbesiktning. Utöver det bör det vara upp till ägaren vad som ska ske med fordonet, det finns en grundlagsskyddad äganderätt som borde försäkra det, menar Nätverk på gemensam väg.

En fråga till justitieminister Gunnar Strömmer om hur äganderätten ska försvaras, besvarades i januari 2025 av Klimat- och näringslivsdepartementet (KN2024/02513) med att de svenska grundlagarna och annan nationell lagstiftning är något som tas stor hänsyn till även i utarbetandet av de svenska ståndpunkterna i förhandlingen om den föreslagna ELV-förordningen.

Dessutom intygade samtliga svenska regeringspartier, inklusive Sverigedemokraterna, inför EU-valet sommaren 2024 att fordonshobbyn måste skyddas, och flera betonade vikten av skydda äganderätten. Även oppositionen var tydlig, till och med Miljöpartiet sade sig noggrant granska detaljerna i förslaget så det inte drabbar dem med fordon som hobbyintresse.

Det är vackra ord som uppskattas, men trots det kvarstår hoten mot fordonsägares rätt till privat egendom i förslaget. De medlemmar som Nätverk på gemensam väg representerar kräver nu när EU-förslaget börjar närma sig ett beslut, att våra folkvalda faktiskt också agerar i frågan. Äganderätten måste skyddas och fordonsägaren själv få avgöra om dennes fordon ska skrotas eller inte.

Politiker och tjänstemän har försäkrat att syftet inte är att konfiskera fordon som ägaren vill behålla. Men oavsett goda intentioner är detta inte vad förslaget säger.

Fordonsägare kräver handling – äganderätten måste respekteras

Ett EU-förslag om hantering av uttjänta fordon skapar oro bland fordonsägare. Trots att svenska politiker uttrycker förståelse för den oron, saknas konkret agerande. Nätverk på gemensam väg – med nio organisationer för fordonsintresserade – har samlat över 30 000 namnunderskrifter i protest mot förslaget.

Förslaget, som kallas ELV-förordningen, har som mål att öka återvinning och återanvändning av material och komponenter från fordon – en ambition som Nätverk på gemensam väg stödjer. Problemet är dock att förordningen, om den antas i sin nuvarande form, innehåller bestämmelser som kan leda till tvingande skrotning av privatägda fordon, utan hänsyn till fordonets faktiska skick eller ägarens intentioner.

Detta skulle inte bara påverka fordonsentusiaster och motorsportutövare, utan även de som underhåller, reparerar eller restaurerar äldre bruksfordon. Därför är det av yttersta vikt att lagstiftarna tar hänsyn till de som väljer att bevara och använda äldre fordon.

Politiker och tjänstemän har försäkrat att syftet inte är att konfiskera fordon som ägaren vill behålla. Men oavsett goda intentioner är detta inte vad förslaget säger. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari har betonat att regeringen strävar efter en balans mellan miljöskydd, administrativ börda och fordonsägarnas intressen. Trots detta känner sig många bilägare, samt de 30 000 personer som skrivit under en namninsamling, förbisedda.

Fordonsägare är redan bundna av tydliga lagar – fordon får inte förvaras på ett miljöskadligt sätt och de får inte framföras utan godkänd kontrollbesiktning. Men i övrigt måste beslutet om ett fordon ska bevaras eller skrotas ligga hos ägaren. Den grundlagsskyddade äganderätten borde säkerställa detta, men det råder osäkerhet om hur den kommer att skyddas i den föreslagna EU-förordningen.

När justitieminister Gunnar Strömmer fick frågan om hur äganderätten ska försvaras i detta sammanhang, besvarades den med att nationell lagstiftning beaktas vid Sveriges ståndpunkter i EU-förhandlingarna. Trots detta finns inga garantier för att svenska bilägares rättigheter inte undermineras.

Inför EU-valet 2024 lovade samtliga regeringspartier inklusive Sverigedemokraterna, och även oppositionen inklusive Miljöpartiet, att fordonshobbyn skulle skyddas. Flera betonade dessutom vikten av att försvara äganderätten.

Men nu, när beslutet närmar sig, ser vi fortfarande inget verkligt agerande. Nätverk på gemensam väg uppmanar våra folkvalda att ta konkreta steg för att försvara fordonsägarnas rättigheter. Äganderätten måste skyddas, och beslutet om huruvida ett fordon ska skrotas eller bevaras måste förbli ägarens eget.

Jan Tägt 
Talesperson för Nätverk på gemensam väg

Artikeln är en del av vårt tema om Debatt.