Det nuvarande systemet för körkortsutbildning leder till helt oacceptabla effekter vad gäller trafikskador - både för de debuterande förarna själva och för deras medtrafikanter. Felet är inte de nyblivna förarnas. Felet är istället att samhället inte förmått skapa ett utbildningssystem som både ger dem en möjlighet att träna tillräckligt och skyddar dem mot konsekvenser av de misstag som alla nybörjare gör oavsett verksamhet. Det skrtiver Claes Tingvall, Trafiksäkerhetsdirektör vid Vägverket i denna debattartikel. Ett stort folkhälsoproblem Trots att vi i Sverige nått relativt långt i vårt trafiksäkerhetsarbete är skador relaterade till trafikolyckor ett av de största hälsoproblemen och särskilt uttalat är detta bland unga människor. Av de drygt 400 ungdomar i åldern 15-24 år som avled under 1997 av alla orsaker omkom en femtedel till följd av fordonsolyckor i trafiken - flertalet som passagerare eller förare i personbilar. Omkring 100 personer omkommer och ca 700 skadas svårt varje år i trafikolyckor där unga förare (18 -24 år) är delaktiga. Antalet olycksförare är störst bland 20-21-åringar för att sedan sjunka med stigande ålder. Unga körkortsinnehavare (18-24 år) utgör 8 procent av samtliga körkortsinnehavare i landet men dubbelt så stor andel (16 procent) av förare som varit delaktiga i vägtrafikolyckor med personskada. Även relaterat till körsträcka är unga förare överrepresenterade. De yngsta förarna (18-19 år) har ungefär åtta gånger så hög risk som medelålders bilförare att bli delaktiga i en personskadeolycka. Det är helt oacceptabelt att detta stora skadeproblem har tillåtits kvarstå år efter år. Samhället måste nu med gemensamma krafter ändra på det förarutbildningssystem som, i strid med den av riksdagen beslutade Nollvisionen, resulterar i att nyblivna bilförare har avsevärt förhöjda skaderisker. Vi är skyldiga att tillämpa kunskap om effektiva säkerhetssystem Jag vet att det på flera håll runt om i världen tillämpas andra modeller för förarutbildning som visat sig vara framgångsrika. Utgångspunkten har där varit att skapa en mer strukturerad utbildning som samtidigt ger möjlighet till nödvändig mängdträning. Eftersom dessa utbildningsmodeller givit bra resultat från trafiksäkerhetssynpunkt är det viktigt att vi tittar på vad som skulle kunna överföras till våra förhållanden. En väsentlig egenskap hos framgångsrika säkerhetsutbildningar är att de innehåller skydd för den oerfarne mot konsekvenser av de misstag som man alltid gör som nybörjare. Jag vet också att man inom andra samhällsområden, t.ex. det professionella flyget och arbetarskyddet nått långt i sitt säkerhetsarbete. Vi måste därför ta del även av deras kunskaper och se vad som kan tillämpas i förarutbildningen. Ungdomsskolan måste få en mer aktiv roll i trafikantutbildningen och ge alla unga människor det kunnande och de värderingar som krävs för att klara trafiken. Jag anser att skolan måste få ett betydligt större ansvar för denna viktiga medborgarkompetens. Det krävs samlade insatser Även om Vägverket har det övergripande ansvaret för trafiksäkerheten på väg så krävs det samordnade och samverkande åtgärder från många aktörer i samhället för att komma till rätta med nyblivna bilförares säkerhetsproblem. Många myndigheter, organisationer, företag och enskilda är berörda och har ett ansvar för detta stora hälsoproblem. Det behövs en debatt och ett engagemang från alla berörda för att skapa en gemensam bild av problemet och vilka förändringar som är nödvändiga. Målet måste vara att skapa en utbildning som ger största möjliga säkerhet både under och efter utbildningen. Välkomna in i debatten! Claes Tingvall Trafiksäkerhetsdirektör Vägverket