I infrastrukturpropositionen säger sig regeringen vilja satsa på kollektivtrafiken. För de flesta människor är kollektivtrafik liktydigt med busstrafik - utanför Storstockholmsregionen svarar busstrafiken för hela 90% av kollektivtrafiken. Busstrafiken får trots det tillsammans med flygplatser, hamnar och regionaltåg bara dela på 0,4 procent av infrastruktursatsningarna. Svensk bussbransch, som under flera år karakteriserats som en krisbransch p g a dålig lönsamhet, nås alltså inte heller denna gång av regeringens vilja att satsa på svensk kollektivtrafik. -Propositionen är en stor besvikelse för hela bussbranschen, menar Jan- Erik Kjellberg, t f förbundsdirektör i Bussbranschens Riksförbund, BR, i en kommentar. I infrastrukturpropositionen pekar regeringen på flera av dagens problem för svensk kollektivtrafik. Man talar om behovet av särskilda körfält för bussar, om behovet av signalprioriteringar och den ökande trängseln i trafiken i våra storstäder vilket gör att bussarna där har svårt att hålla tidtabeller och locka fler resenärer. -Men trots insikten om de problem branschen lider av saknas förslag på konkreta åtgärder i propositionen. Visst nämner man att kommunerna bör satsa på dessa områden, och visst säger sig regeringen vilja stödja den framtida utvecklingen av kollektivtrafiken men inga särskilda pengar anvisas. Vår bransch utarmas än mer, med förödande konsekvenser för hela kollektivtrafiken, menar Jan-Erik Kjellberg. Busstrafiken ryggraden i svensk kollektivtrafik -Ska kollektivtrafiken kunna locka fler resenärer, och därmed bidra till att uppfylla regeringens långsiktiga mål inom trafikpolitiken i form av ökad trafiksäkerhet, bättre miljö och minskad trängsel i våra storstäder, måste busstrafiken prioriteras. Busstrafiken är ryggraden i svensk kollektivtrafik, säger Jan-Erik Kjellberg.