Sverigeresan slutade med egen verkstad
Rainier de Klark sitter med en kaffekopp i handen och reservdelar bakom ryggen. Jag har precis fått lyssna på hur det gick till när en holländare, som kunde skruva hundkojor, hamnade i Sverige och blev kallskänka på en lunchservering. Men bara ett år efter missödet, då han serverade skämd fisk till 500 konferensgäster, står han nu i sin egen verkstad med hela Storstockholms kundstock av Mini- och Folkvagnsägare.
För att börja i rätt ände backar vi tillbaka till 1997 och gör ett snabbstopp i Löddeköpinge där Rainier har stannat till med sin holländska kompis. De är på bilsemester i sin hundkoja och har valt Sverige för att se om ryktet om flickor med blont hår och blåa ögon stämmer?
– Det var vårt första stopp i Sverige och det enda vi såg var just tjejer med blont hår och blåa ögon, minns Rainier och skrattar åt minnet.
– För en holländare är Sverige väldigt exotiskt och efter att ha semestrat här några år träffade jag min nuvarande fru och flyttade till Stockholm.
Kunskapen att skruva hundkojor fick Rainier på ett Minicenter i Holland. Hans mor körde själv Mini och när det var dags att leta sommarjobb som femtonåring skrev han ett brev till den lokala Miniverkstaden. Första arbets-uppgiften blev att kapa sönder en rostig kaross.
– Efter ett tag erbjöd sig min chef
att ge mig en fast anställning och att
betala för en fordonsutbildning. Det finns massor av veteranbilar i Holland som ofta är renoverade och i perfekt skick.
Väl i Stockholm började Rainiers jakt efter ett jobb som veteranbilsmekaniker. Inte helt lätt skulle det visa sig. Han var självklart i kontakt med Mini-experten ”Jana Motors” som tyvärr inte hade råd att anställa ytterligare en
mekaniker. Rainier fick tänka om och via några engelska kontakter fick han till slut tag på ett jobb som kallskänka på Foresta konferensanläggning utanför Stockholm.
– Tyvärr ställde jag ut möglig fisk till 500 gäster och det blev ett väldigt liv, trots att jag förklarade att jag var bilmekaniker och inte visste någonting om hur fisk ska se ut, berättar Rainier och ler åt minnet.
Efter att ha sett på CSI Miami bestämde han sig därefter för att läsa
mole-kylärbiologi och efter examen blev det sedan fyra år som molekylärbiolog på Karolinska Institutet.
– Experiment verkade ascoolt på tv men det var ganska tråkigt i verkligheten och som tur var träffade jag några killar på en bubblaträff för tre år sedan. De kände till en verkstad, någonstans vid Hornstull, som bara servade folkvagnar och jag åkte dit för att söka jobb, berättar Rainier.
Tyvärr fick han inte något arbete den här gången heller men väl en förfrågan om att köpa hela verkstaden. Ägaren, Stig Nordlund, hade bestämt sig för att lägga av och nu hade Rainier sin chans. Spekulanterna var många men det var bara en som ville köpa verkstaden och fortsätta på samma spår.
– Sedan finansieringen blev klar har det varit full fart och året efter ringde Jan-Åke Andersson från Jana Motors och berättade att han skulle stänga sin verkstad i Bålsta. Nu erbjöd han mig att ta över hela hans kundkrets för Mini i Storstockholm.
På mindre än två år har nu Rainier de Klark hur mycket som helst att stå i som veteranbilsmekaniker.
– Det bästa med mitt jobb är att göra folk glada och eftersom det inte finns någon annan att gå till så uppskattar de verkligen att jag finns. Det händer att kunder står och gråter här inne för att de är så tacksamma över att bilen fungerar igen, det skulle aldrig hända om du servade en modern bil, säger den nu svensktalande holländaren.
För Rainier har det varit två år i expressfart och all vinst har gått till att bygga lager och investera i nya maskiner. I dag har han även två anställda som hjälper till, en svetsare och en deltidsanställd som arbetar med administration.
– På vintern gör jag mest renoveringar, de är roligast, men service är mer lönsamt. Jag har hittat ett hål i marknaden och har ingen konkurrens vilket både är bra och dåligt, just nu har jag fullbokat och två månaders väntetid. Men hade jag inte varit entusiast hade jag inte orkat med allt jobb som krävs, jag är här sex dagar i veckan till åtta, även om jag stänger fem. Det orkar man inte i längden om man inte tycker att jobbet är det bästa som finns.
Trots att han har bra kontakt med bostadsrättsföreningen står en ny lokal högt på önskelistan.
– Tyvärr har jag ingen takhöjd och heller ingen lyft i verkstaden. Det är inte hälsosamt i längden, men det är svårt att hitta lokaler utan att behöva ta över hela utrustningen inklusive alla verktyg och maskiner.
Det händer också att kunder blir sura när Rainier inte vill serva deras moderna bilar, men det är absolut inget som lockar.
– Jag är totalt ointresserad av databilar, alla ser likadana ut. Moderna bilar är bara dumma, varför ska man ha en elektrisk handbroms till exempel, eller parkeringshjälp? Det är bara ett stort skämt.
– Alla moderna bilar försöker dessutom se arga och tuffa ut, men en Mini eller Bubbla ser snäll och glad ut. Å
Text och foto Klas Skarin
