Bil Sweden vill ha Supermiljözoner
Nya fordon blir allt renare, men det finns mer att göra. Kväveoxid-utsläppen från nya bilar, lastbilar och bussar har minskat radikalt och kommer att fortsätta sin långsiktigt nedåtgående trend, även i stadstrafik.
Trots det finns det mer att göra. Sveriges fordonspark har en hög snittålder med många smutsiga fordon som fortfarande är i drift. Flera svenska städer har haft en stark ökning av trafiken, vilket gör att halterna av kväveoxider tidvis är ohälsosamt höga. Det kan därför vara nödvändigt att gå längre och skärpa dagens miljözoner om man vill ha resultat på kortare sikt.
Många europeiska städer har miljözoner, ”low emission zones”, för fordonstrafik. Exempelvis London går nu vidare med att skapa en ”Ultra-low Emission Zone” år 2020. Redan idag börjar man med att förnya taxi- och bussflottor, skärpa kraven och eftersynen, för att om drygt fem år kunna visa upp stora förbättringar.
Dessutom planerar London en helt ny ringled under jord för att ta hand om den väntade trafikökningen, förhindra trafikstockningar och frigöra värdefull mark.
4 månader kvar till valet
Vad behöver Sverige göra?
• Skärp först och främst tillsynen för befintliga miljözoner. Att verkligen kontrollera efterlevnaden och mota bort de smutsigaste fordonen från städerna ger en snabb positiv effekt på
luftkvaliteten.
• Häng sedan med London och andra framsynta städer. Uppdatera reglerna för dagens miljözoner och behåll dem. Låt även någon eller några städer redan nu gå före med ”Supermiljözoner” i de tätaste stadsdelarna, där endast de allra renaste fordonen får köra.
• Inför snarast en liten, smart skrotmorot för att påskynda utskrotningen av de äldsta lätta och tunga fordonen. Detta skulle bidra till förbättrad luftkvalitet, minskad klimatpåverkan och
bättre trafiksäkerhet i hela landet, konstaterar Bil Sweden.
