Det är långt kvar till fossiloberoende fordonsflotta
I en proposition från 2008 formulerades konkreta mål om att Sverige bör ha en fossiloberoende fordonsflotta år 2030. Statistik visar dock att vägen dit är lång. Under förra året utgjorde supermiljöbilarna endast 1,5 procent av alla nyregistrerade bilar. För att få en fördjupad förståelse för användarnas behov av och inställning till bilar som drivs med alternativa drivmedel såsom, el, vätgas och biogas gjordes studien som redovisas i VTI rapport 845.
– Resultaten från enkätstudien visade att det som ansågs vara viktigast vid köp av bil var säkerhet, tillförlitlighet och hur mycket drivmedel bilen förbrukade. Miljöfrågan kom längre ned på prioriteringslistan, säger Sonja Forward, forskare på VTI.
Priset konsumenterna är villiga att betala för en bil som körs med alternativa drivmedel är betydligt lägre än vad dessa bilar kostar i nuläget. Detta innebär att priset måste pressas om bilarna skall bli konkurrenskraftiga.
– Konsumenterna vill att en bil som drivs med alternativa drivmedel liknar eller är bättre än en konventionell bil. Drygt en tredjedel ansåg att dessa bilar var ett intressant alternativ, men att detta inte alltid ledde till köp – endast en mindre andel hade för avsikt att köpa en, säger Sonja Forward.
Studien visar också att politiker anses ha en avgörande roll för hur utvecklingen av framtida alternativa drivmedel och infrastruktur för sådana ska kunna utformas.
– Enligt de vi intervjuat är det största problemet inte tekniken utan hur man ska få till stånd en infrastruktur för dessa fordon, och att de kommer ut på marknaden. Politiker måste presentera en kombination av förslag som innehåller både påtryckningar och finansiering. De bör även införa tuffare regler för att reducera utsläppen av CO2.
Näringslivet är en viktig aktör som är villig att satsa om man kan se att verksamheten kan bli lönsam. Långsiktighet är ett nyckelord som nämns både då det gäller politiska beslut och informationsspridning eftersom det finns stora brister i kunskapen hos allmänheten samtidigt som det finns en misstro mot den information som sprids. Slutligen visar studierna att samarbetet mellan olika aktörer behöver bli bättre och det behövs ett helhetsgrepp där fokus inte enbart ligger på drivmedel utan även utvecklandet av attraktiva och tillgängliga städer.
Studien bestod av tre delstudier med tre olika metoder; fokusgrupp, enkät och intervjuer. I fokusgrupperna ingick sex personer. I enkätstudien deltog 487 slumpmässigt utvalda trafikanter och i intervjustudien nio aktörer från myndigheter, branschorganisationer och media. Studien är finansierad av Energimyndigheten och har projektletts av Sweco.
