Svenskarna kör bäst enligt europeisk barometer
"Barometern för ansvarsfull bilkörning", som på europeisk nivå startades av stiftelsen för två år sedan, tillhandahåller en årlig kartläggning av medborgarnas körvanor och dess utveckling: Ser svenskarna trafikfaror som något oundvikligt? Hur bedömer de sitt eget och andra förares uppförande? Vilka goda och dåliga vanor har de vid ratten? 10000 européer tillfrågades av undersökningsinstitutet Ipsos.
Svenskarna: ”Exemplariska bilförare”
Tillfrågade om sitt eget bilkörande, ger europeerna sig själva ett gott betyg rent individuellt: 7,7/10 i snitt.
Svenskarna ger sig själva betyget 7,9/10, en lätt ökning jämfört med 2014 (+0,1 på en tiogradig skala).
Dessutom använder flertalet svenskar (98 %) minst ett positivt adjektiv när de beskriver sitt eget beteende vid ratten: «Uppmärksam» (77 %), «lugn» (68 % jämfört med 54 % i övriga Europa), «hövlig» (26 %).
Däremot är svenskarna betydligt mindre positiva när det rör sig om att beskriva andra bilförares beteende: De anser att deras landsmän är «stressade» (58 %) och «oansvariga» (33 %).
Emellertid anser trots allt 22 % att de är «uppmärksamma» och 21 % beskriver dem som «hövliga».
Europeerna anser enhälligt att svenskarna är de mest ansvarskännande bilförarna, med 37 % (att jämföra med 47 % i 2014 års undersökning), och de bedöms ligga en bra bit före tyskarna (27 % i år).
Minst ansvarsfulla anses italienarna (31 %) och grekerna (20 %).
Svenskarna ser mindre optimistiskt på trafiksäkerhetens utveckling
59 % av svenskarna anser att antalet personer som omkommer i trafiken skulle kunna sjunka kraftigt under kommande år (jämfört med snittsiffran 55 % som anser detta i hela Europa).
Men som i nästan alla andra länder som undersöktes i förra årets undersökning 2014 (och med undantag för Storbritannien), visar sig svenskarna något mindre optimistiska än för ett år sedan (-1 procentenhet).
Intrycket att det kommer att bli svårt att ytterligare sänka antalet dödsoffer är särskilt starkt i Tyskland (58 %), Grekland (57 %) och i Polen (53 %), där synen alltså är mest pessimistisk.
Emellertid växer antalet förare som inte följer trafikreglerna och uppför sig riskfyllt såväl i Sverige som i övriga Europa, och på flertalet områden ses en försämring jämfört med 2014:
95 % av de svenska bilförarna medger att det händer att de kör lite fortare än angiven hastighetsgräns (+8 procentenheter sedan 2014), jämfört med 91 % i Europa.
75 % respekterar inte säkerhetsavstånden (+4 procentenheter jmf 2014) jämfört med 65 % i Europa.
61 % glömmer blinkers när de kör om eller byter riktning (+11), jämfört med 58 % i Europa.
52 % kör i motorvägens mittfil trots att högerfilen är fri (+8), jämfört med 56 % i Europa.
50 % glömmer att sakta ned i närheten av vägarbeten (+7), jämfört med 55 % i Europa.
15 % säger sig ibland köra i motorvägens säkerhetsfil, jämfört med 9 % i Europa.
Ohövlighet vid ratten: Mindre vanligt i Sverige än i övriga Europa
32 % kör avsiktligt för nära förare som har irriterat dem (stabil siffra sedan 2014), motsvarar det europeiska snittet.
30 % av de svenska förarna erkänner att det hänt att de förolämpat andra bilförare (+2 procentenheter), jämfört med 56 % i Europa.
29 % tutar i onödan (-4), jämfört med 47 % i Europa.
27 % kör om till höger på motorvägen (+1), jämfört med 32 % i Europa.
9 % stiger ur bilen för att diskutera med en annan förare (-2), jämfört med 15 % i hela Europa.
Telefon och Trötthet: Välkända risker men föga ansvarsfullt uppträdande
Telefon vid ratten: Användningen av telefon vid ratten förblir högt i Sverige: 51 % av bilisterna säger sig prata i telefon med hands-free (+4 procentenheter sedan 2014), vilket motsvarar det europeiska snittet, och 48 % av dem ringer utan hands-free (+2 procent mot 2014), vilket är mer än i hela Europa (35 %).
Och mer än var fjärde svensk förare skickar eller läser SMS eller e-post vid ratten (29 %, +3 procentenheter). Motsvarande siffra för Europa i stort är 26 %.
30 % av svenskarna hanterar sin GPS medan de kör (+4), jämfört med 37 % i Europa.
Dåsighet vid ratten:
87 procent av svenskarna går i säng senare eller upp tidigare än normalt, när de ska köra långt. 28 % av dem anser att det går bra att köra bil trött. Ett resultat som nästan motsvarar det europeiska snittet (31 %).
Majoriteten är dessutom övertygad om att det går att motverka dåsighet genom att prata med en passagerare (78 %), lyssna på radio (45 %) eller genom att köra med öppet fönster (42 %). Dessutom erkänner mer än en svensk förare av fyra (27 %) att han eller hon har slumrat till ett par sekunder vid ratten.
Vid längre sträckor säger svenskar sig rasta efter 3 timmar och 11 minuter i snitt, en bra bit över de två timmar som rekommenderas av företagsstiftelsen VINCI Autoroutes för ansvarsfull bilkörning.
Även om de visar sig särskilt ansvarskännande för att byta förare under körningen (79 % jämfört med den europeiska snittsiffran 70 %), är det få svenskar som brukar ta paus för att sova (48 %, -5 procentenheter sedan 2014, och att jämföra med det europeiska snittet 57 %).
Arbetsmetod: för att utföra denna europeiska kartläggning av uppförande vid ratten har opinionsundersökningsinstitutet Ipsos mellan den 8 och 19 januari 2015, via Internet, frågat ut över 10 000 europeer – varav 1 002 fransmän, 1 007 tyskar, 1 007 belgare, 1 003 spanjorer, 1 007 britter, 1 002 italienare och 1 006 svenskar, 1 004 polacker, 1 007 nederländare och 1 002 greker. Den nationella representativiteten garanteras av kvoteringsmetoden.
