Användare positiva till alkolås efter rattfylleri
Ett permanent system för alkolås efter rattfylleri trädde i kraft den 1 januari 2012. De som har gjort sig skyldiga till grovt rattfylleri, till upprepade fall av rattfylleri till följd av alkoholförtäring de senaste fem åren, eller har diagnosen alkoholberoende eller alkoholmissbruk, får två års villkorstid. Övriga får ett års villkorstid. De dömda kan välja att ansöka om att få behålla sitt körkort med villkoret att de bekostar och använder ett speciellt alkolås i fordonet.
– Av de som besvarat enkäten upplever de flesta en förbättrad hälsosituation ett tag efter rattfyllerihändelsen. Respondenterna uppger att de dricker mindre alkohol, mer sällan eller aldrig och när de dricker är det mindre mängd än tidigare, säger Susanne Gustafsson, utredare på VTI. Gruppen med alkolås har minskat sitt drickande mer än gruppen utan alkolås.
Vid VTI utvärderas systemet med alkolås efter rattfylleri på olika sätt. I en denna studie har 1 100 frågeformulär besvarats av de som har alkolås efter rattfylleri under ett år respektive två år, samt de som inte har alkolås men som fått körkortet återkallat med anledning av rattfylleri eller grovt rattfylleri.
Ansökan om körkort med alkolåsvillkor kan ske direkt efter rattfyllerihändelsen och det indragna körkortet. I genomsnitt tog det drygt 3 månader från rattfyllerihändelsen tills respondenterna fick körkortet med villkor för de med alkolås i 1 år, och drygt 5 månader i genomsnitt för respondenter med alkolås i 2 år.
– Denna tid är beroende av hur lång tid efter rattfyllerihändelsen som respondenterna gjorde sin ansökan, men det finns också önskemål om en snabbare handläggningstid hos Transportstyrelsen, säger Susanne Gustafsson.
Bland de som har alkolås och arbetar var behovet att kunna köra i arbetet och ta sig till arbetet de viktigaste skälen till att välja alkolås. Bland de som inte arbetar var de viktigaste skälen att körkortet behövs för att kunna ha ett socialt liv och en meningsfull fritid, samt för inköp.
För dem utan alkolås var de viktigaste skälen till att inte ansöka att det kostar för mycket att ha alkolås efter rattfylleri (64 %), att de inte har något alkoholberoende/-missbruk, och inte vill bli "stämplade" med ett alkolås (37 %), eller att de klarar sig bra utan körkort (26 %).
I enkäterna gavs möjlighet att lämna förbättringsförslag när det gäller alkolås efter rattfylleri. Många har tagit denna chans, speciellt bland dem som har alkolås. Förslagen berör bland annat information och bemötande, handläggningstider, kostnader, provtagningar och användning utanför Sverige.
En tredjedel av respondenterna har upplevt det som svårt eller ganska svårt att nå sin handläggare på Transportstyrelsen respektive att få tag i en läkare. Cirka 10 procent har upplevt det som svårt eller ganska svårt att hitta ett serviceställe för alkolåset.
Respondenterna efterfrågar också en förtydligad och förenklad information om ansökningsproceduren och upplever brister i informationen om läkare, provtagningar, kostnader och alkolåsinstallation. Vidare har några nämnt att samarbetet borde bli bättre med vårdcentraler och enheter inom Smadit-metoden (Samverkan mot alkohol och droger i trafiken), framför allt landstingens beroende-mottagningar och kommunernas socialtjänster. Ett sådant samarbete skulle resultera i en helhetslösning för individen och systemet med alkolås efter rattfylleri skulle få en koppling till möjligheten att delta i behandlingsprogram.
