Med hjälp av en unik datamängd som innehåller alla nya Volvobilar i trafik i Sverige och med försäkringsolycksdata från verkliga olyckor, har If utvärderat de aktiva säkerhetssystem som finns i dagens moderna Volvobilar. Med de smarta systemen tar man ett stort steg i utvecklingen mot morgondagens autonoma bilar.

I dagarna skulle en statlig utredning om nya lagar och regler för självkörande bilar ha presenterats. Men komplexiteten i frågan har gjort att rapporten dröjer till våren. Men de senaste åren har utvecklingen gått snabbt mot allt mer intelligenta bilar. Aktiva säkerhetssystem som ska hjälpa föraren att undvika krockar helt eller åtminstone lindra våldet i olyckan har introducerats. En kontinuerlig förfining av funktionerna sker och många av dessa system varnar inte bara föraren utan hjälper också till genom att bromsa eller styra då situationen blir så kritisk att föraren själv inte hinner agera. Detta är en utveckling som accelererar i riktning mot en alltmer autonom körning.

I en undersökning från If med 3 650 respondenter uppger var tredje person (36 procent) att man är positiv till självkörande bilar. Nästan lika många (32 procent) är negativt inställda, ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. Män är mer positiva än kvinnor.

I denna teknikinvasion är en springande punkt att förstå effekten och prioritera system utifrån den nytta de ger för trafikanter ute i verkligheten på vägarna. Något som är viktigt såväl för vägmyndigheter, fordonstillverkare/leverantörer, forskningsorganisationer, politiker försäkringsbolag som för konsumentorganisationer.

– Det är imponerade siffror som visar att nollvisionen inte är någon utopi, utan en realistisk möjlighet för framtiden, om samtidigt infrastruktur och lagstiftning och hänger med, säger Irene Isaksson Hellman, trafiksäkerhetsforskare på If.

Analysen bygger på kollisioner som rapporterats till Volvia, som försäkrar alla nya Volvobilar i Sverige. I över 40 år har Volvia, som ägs av If, samarbetat med Volvo Cars med information om olyckor som skett ute i verklig trafikmiljö. Denna data är basen för det säkerhetsarbete som görs på Volvo, där man i framtagningen av varje ny bilmodell arbetar in kunskap från verkliga olyckor. Därför kan Volvo ligga i världstoppen när det handlar om trafiksäkerhet. Resultatet är en bil som är säkrare både för den som möter bilen och den som sitter i den. Flera kollisioner kan idag undvikas helt, och i de fall de inträffar blir personskadorna mindre omfattande.

– Det är otroligt inspirerande att vara delaktig i det här arbetet. I våra data kan vi följa alla nya Volvobilar när de rullar ut från bandet och dessutom veta exakt vilka bilar som är försedda med olika säkerhetssystem. Datan omfattar alla olyckor och ger därför ett helhetsperspektiv där svåra olyckor men även lindrigare krockar beaktas, vilket varit viktigt i de studier som gjorts. Utöver detta finns unika datamängder med olyckor mellan oskyddade trafikanter och bilister. Det här är viktig information kring olyckor som används i utvecklingen av system som hjälper föraren att undvika kollisioner med fotgängare och cyklister, säger Irene Isaksson-Hellman.

Från ett perspektiv då man tidigare såg enbart till att undvika olyckor som resulterar i döda och svårt skadade trafikanter är det i dag också viktigt att förstå situationer där även lindriga olyckor beskrivs - något som krävs för att stödja utvecklingen av och få en acceptans för autonoma fordon.

– Denna helhetssyn saknas i olycksdatabaser som exempelvis polisrapporterade olyckor där bara olyckor med skadade samlas in, säger Irene Isaksson-Hellman.

Under de senaste fem åren har If presenterat sju studier med resultat från olika aktiva system genom att analysera de olyckssituationer som de avser att reducera. De olika studierna är baserade på försäkringsskadedata med Volvobilar från årsmodell 2006 fram till 2016 beroende på när systemen introducerats och baserar sig på mellan 150 000 och 400 000 bilförsäkringsår i vardera studie.

Autobroms i lågfart reducerar olyckorna med 27 procent.

Kollisionsvarning och autobroms i högre hastigheter i kombination med adaptiv farthållare har resulterat i 38 procent färre olyckor, och senaste versionen upp till 45 procent för de bilar som också har autobroms i låg fart. Intressant i dessa studier var också när vi analyserade de olyckor som ändå hade skett att se att våldet i dessa hade reducerats avsevärt, vilket också har en stor påverkan för att reducera personskadorna.

Ett annan mycket glädjande resultat var att det system, Lane Departure Warning, som syftar till att hindra att bilen oavsiktligt hamnar utanför sin fil och kör av vägen eller i motsatt fil och kolliderar med mötande, reducerade allvarligare olyckor i högre hastigheter med upp till 30 procent. Systemet är aktivt när man kör i 65km/t eller mer och är ska varna föraren då man t ex varit ouppmärksam, trött eller av någon anledning kommer utanför sin del av vägbanan utan att bilen fått sladd eller det varit halt, olyckor som ofta får svåra konsekvenser då de sker i högre hastighet.

Utöver de system som varnar när man oavsiktligt hamnar utanför sin fil ska Blind Spot Information System varna för fordon i döda vinkeln när man avser att byta fil ett system som är aktivt över 10 km/t. Dessa olyckor sker fortfarande i hög grad i vävningssituationer i tät trafik men visade sig i vår studie ge en reduktion på strax över 30 procent för allvarligare olyckor.

Det är glädjande att se att de enskilda systemen utvecklade för att tackla några av de mest prioriterade olyckssituationerna redan i sina första tidiga versioner visade sig vara så effektiva. Utvecklingen går hela tiden framåt med allt mer förfinade system och varje ny generation uppdatering leder till förbättringar. Detta ger hopp om en allt mer olycksfri framtid. 

Irene Isaksson-Hellman, trafiksäkerhetsforskare på If