– Kunskapen om rostens påverkan på en bils krockegenskaper är mycket begränsad. Det saknas studier eller tester på hur rost i en personbils energiupptagande struktur påverkar krocksäkerheten. En allmän uppfattning är att hållfastheten hos en stålstruktur påverkas negativt av kraftig rostbildning. För första gången har vi nu jämfört krocktest mellan när en bil var ny och när samma modell är angripen av rost för att se vad den har för påverkan på krocksäkerheten, säger Anders Ydenius, trafiksäkerhetsforskare Folksam.

För att avgöra om rost påverkar krocksäkerheten testades två begagnade bilmodeller av årsmodell 2003-2004 (Mazda) och 2004-2007 (VW Golf), enligt samma testprotokoll som användes av Euro NCAP när bilmodellerna var nya.

I Folksams test beräknades hur vuxenskyddet påverkades av att bilen var rostig. De krocktester som genomfördes för bägge bilmodellerna var ett frontalkrocks- och ett sidokrocktest. För VW Golf genomfördes även ett stolpkrocktest.

– Det är inte självklart att bilens krockskydd försämras om vissa av balkarna är rostangripna, utan det beror på var rosten sitter. Testerna med VW Golf visar att även om rosten såg relativt omfattande ut på bilens yttre karossdelar påvisades inte någon skillnad i krocksäkerhetsegenskaperna mellan en ny och rostig bil då de inre strukturerna inte var ansatta av rost, säger Anders Ydenius.

– De båda Mazdabilarna som ingick i testet hade så omfattande rostskador att flera balkar var försvagade vilket ledde till en tydlig försämring av krockskyddet från fyra stjärnor till tre. Det motsvarar ca 20 procents ökad risk för död eller svår skada vid en kollision, fortsätter Anders Ydenius.

Alla de testade bilarna hade fram till köptillfället varit i trafik och var godkända på bilbesiktningen. Att bilar underkänns i bilprovningen på grund av rost i bärande strukturer är relativt ovanligt enligt en sammanställning som Bilprovningen gjorde 2012.

– Bilprovningen granskar rostangrepp i bärande strukturer och underkänner om rosten är för omfattande**. De testade bilarna tyder på att bilar med kraftig rost i bärande balkar kan klara besiktningen. Det kan handla om slarv eller olika bedömningar av enskilda besktningsmän. Det kan även indikera att det nuvarande regelverk från Transportstyrelsen är för generöst när det gäller grövre rostangrepp. Ser vi det i ljuset av våra tester som visar på att rost kan påverka krocksäkerheten finns det all anledning att se över regelverket samt att kontrollera att det verkligen efterföljs, säger Anders Ydenius.

– Eftersom en bil inte rostar lika mycket överallt är det svårt att ha en uppfattning om hur stor påverkan en rostig sektion har för krockegenskaperna. Lite ytrost är inget problem rent krocksäkerhetsmässigt men om bilen har mer omfattande rost på det yttre skalet bör den undersökas vidare för att utreda om rosten även sitter i större balkar. Hittar man rost där kan det påverka säkerheten och man bör inte köpa en sådan bil, avslutar Anders Ydenius.

Resultat

* Sänkningen från fem till fyra stjärnor var från en svag femma till en stark fyra och de skillnader som påvisades var i realiteten nästan obefintliga. ** Transportstyrelsens författningssamling TSFS 2017:54

Om testet För att avgöra rostens inverkan på krocksäkerheten har Folksam av engagagemang för sina kunder testat två begagnade bilmodeller enligt samma testprotokoll i Euro NCAP som när bilmodellerna var nya. Krocktestet gjordes enligt Euro NCAP:s testprotokoll 2004 med VW Golf generation 5 (2004-2009) och enligt protokoll 2003 med Mazda 6 (2003-2004). Krocktesterna utfördes på Thatcham Research i England certifierade för att testa enligt Euro NCAP:s protokoll.

I detta test fokuserades enbart på att beräkna hur vuxenskyddet påverkades av att bilen var rostig. De krocktester som gjordes var en frontalkrock, där 40 procent av fronten kördes in i en deformerbar barriär i 64 km/h, ett sidokrocktest, där den stillastående bilen blir påkörd av en vagn med en deformerbar barriär i 50 km/h, samt ett stolpkrocktest där bilen skjuts i sidled mot en fast stolpe i 50 km/h. VW Golf kördes i alla tre tester medan Mazda bara testades i två, frontalkrocktestet och sidokrocktestet.

Bilarna som köptes in var besiktade och godkända att köras i trafik vid inköpstillfället.

Rostangreppen i Golfen satt i huvudsak längs med sidbalkarna delvis som en konsekvens av ansamlad smuts innanför hjulhusinnerskärmarna. Inre sidobalkar och rambalkar var i relativt gott skick. På Mazda 6 var sidobalkarna relativt svårt rostangripna men också tvärbalkarna bakom hjulhus och inre sidobalkar. Rambalkarna hade omfattande ytrost men ingen utbredd gravrost. Framvagnsramen var punktvis genomrostad och hade omfattande djupare ytrost.