Det borde egentligen vara omöjligt att med tiotalet miljoner i ryggen utveckla en sportvagn som klarar både krocktest och Europamarknadens avgasreningskrav.

Men det gjorde teamet som på 1990-talet utvecklade och drog igång tillverkningen av den numera legendariska svenska sportvagnen Indigo 3000.

I dag står det år 2018 på kalendern och ett nytt team med vd Frank Bergqvist i spetsen har återigen lurat oddsen genom att damma av konstruktionen Indigo 3000, ge karossen ett nytt designuttryck, anpassa motor och drivlina till dagens miljökrav och kundernas krav på prestanda.

Att bygga om elsystemet var den största utmaningen, berättar Frank Bergqvist:

– Den gamla bilen hade ingen dator. I den satt det en sugsexa utan turbo – motorn från Volvo 960. Man tog 960:ans elkablage och sedan klippte man bort det som inte behövdes och drog ihop allt med ett buntband. Så kunde man göra för tjugo år sedan. I dag har vi sju datorer i bilen. Den motor vi använder i dag – en rak sexa med dubbelturbo – har motorstyrning och en centralenhet som vill kommunicera med någonting på samma nivå. Det var en utmaning för oss, för vi har fortfarande ganska många äldre komponenter i bilen – det är bland annat rattlås och ABS. Vi har fått bygga upp ett helt nytt kablage. Så det sitter ett canbus i bilen, för man vill ju att den ska fungera ungefär som en bil man kör till vardags – till exempel att när man trycker kort på blinkersspaken så ska den blinka tre gånger av sig själv.

En nästan lika stor utmaning var det att få motor och drivlina att fungera ihop:

– Den motor vi använder står på tvären i Volvo S80 och första generationen XC90, där den hör hemma. I vår bil är den längsmonterad. I Volvo satt den enbart med automatlåda medan Indigo har manuell låda, vilket motorn aldrig varit programmerad för. Så det fanns inga manuella växellådor som passade till den här motorn. Det är inte heller så många bilar som tillverkas i dag med motorn fram och drivning på bakhjulen, det är i stort sett BMW och Mercedes, och då var det svårt att hitta en låda med rätt utväxling för vår bil, förklarar Frank Bergqvist.

I kundentrén till VB Automotive, som företaget heter, kommer man rakt in i monteringshallen och tanken är att den också ska vara som ett showroom.

– Våra lokaler ska alltid tåla att visas upp. Vi tror det finns ett värde i att den kund som beställt en Indigo ska kunna komma hit och se när hans eget exemplar av Indigo 3000R byggs. Många kunder är väldigt engagerade i sin beställning, säger Frank.

Vilka är era kunder?
– De har ett starkt bilintresse. Många vill ha en bil som inte andra har. Bygger man som vi tjugofem bilar om året i Sverige så är inte konkurrensen jättestor. De flesta handbyggda lågseriebilarna är i en helt annan prisklass, exempelvis Koenigsegg.
– Indigo 3000 skulle jag kalla för en komfort-GT-vagn. Den går att köra fort med, men det är inte det vi säljer på.

Finns det intresse från kunder utomlands?
– Absolut. Vi har satsat lite på Spanien, vi har aktieägare med verksamhet – racingstall – i Spanien. Så vi har infrastruktur för att kunna hantera försäljning och service där.

Är efterfrågan på Indigo 3000 är större än ni kan tillverka?
– Ja, så är det. Vi har inriktat oss på att tillverka de första tio exemplaren i år. Och därefter kommer vi kunna erbjuda ett större urval av färger och inredningsdetaljer till de bilar vi tillverkar därefter. Och då siktar vi på att ha en produktionstakt på två tillverkade bilar i månaden.