Forskare har lyckats framställa butanol med hjälp av cyanobakterier. Foto: CSIRO/Wiki Commons

Enligt en ny studie, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Energy & Environmental Science, har forskare vid Uppsala Universitet lyckats producera butanol från koldioxid och solenergi med hjälp av cyanobakterier, utan att behöva gå omvägen via solceller.

– Vi har systematiskt designat och skapat en serie modifierade cyanobakterier som stegvis producerade ökande mängder butanol i direkta processer. När de bästa cellerna används i långtidsförsök i våra laboratorier ser vi en produktion som vida överstiger vad som finns rapporterat i litteraturen. Den är till och med jämförbar med indirekta processer där man matar bakterier med socker, säger Pia Lindberg, universitetslektor vid institutionen för kemi vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet i ett pressmeddelande.

Rent praktiskt kan butanol användas inom bilindustrin som både ett miljövänligt fordonsbränsle – den fjärde generationen biobränsle. Fördelarna är flera. Butanol har ett högre energivärde än etanol och är mindre explosivt. Men framför allt är det möjligt att blanda in mer än de fem procent etanol som finns i bensin utan att motorerna behöver byggas om. I många fall kan man ersätta bensin med butanol rakt av.

Sedan tidigare vet man att det går att framställa butanol med den här processen. Det nya är att forskarna visar att det går att få till en betydligt högre produktion, så pass hög att det blir möjligt att använda i produktion.

Rent praktiskt kan butanol också användas som en miljövänlig beståndsdel i gummi till däck och i plaster i olika delar av fordonen. I båda fallen ersätts användandet av fossila bränslen av en koldioxidneutral produkt bildad från solenergi, koldioxid och vatten.

Även större industrier, inom alla branscher, som idag har höga utsläpp av växthusgasen koldioxid kan använda processen med cyanobakterier för att binda koldioxid och på det sättet minska sina utsläpp betydligt.

– De mest effektiva fotosyntetiska organismerna på jorden är mikroskopiska cyanobakterier. I den här studien utnyttjar vi deras förmåga att effektivt fånga in solens energi och fixera luftens koldioxid tillsammans med alla de verktyg vi har att modifiera cyanobakterier att tillverka önskvärda produkter, säger Peter Lindblad, professor vid institutionen för kemi vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, som leder projektet.

Forskningen vid Uppsala universitet ingår i det större EU-projektet Photofuel som koordineras av fordonstillverkaren VW och vars målsättning är att utveckla nästa generation av tekniker för en hållbar tillverkning av alternativa bränslen inom transportsektorn.