Batteriåtervinning: ”Den stora vågen börjar 2030”
Antalet elfordon ökar snabbt. Elbilsflottan i de nordiska länderna beräknas växa från en halv miljon förra året till fyra miljoner år 2030. I en rapport till Nordiska ministerrådet har IVL Svenska Miljöinstitutet studerat vad som händer när batterierna har tjänat ut och vilka mängder som man kan förväntas ta omhand.
– Fram till idag har mycket få batterier från bilar och bussar samlats in. Den stora vågen med uttjänta batterier börjar 2030. Då gäller det att vi har väl fungerande återvinning på plats så att vi kan ta vara på de värdefulla metaller som ingår i dessa batterier, säger Lisbeth Dahllöf, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Syftet med studien har varit att bidra med ny kunskap till de nordiska naturvårdsverken för att de ska kunna ge råd till den översyn av Batteridirektivet som pågår.
Enligt institutet är det svårt att säga hur många litiumjonbatterier som samlas in och återvinns i dagsläget, eftersom rapporteringen till Batteridirektivet inte särskiljer mellan olika batterityper. Men med hjälp av data om mängden batterier som når sin livslängdsgräns går det att beräkna hur många batterier som kommer att finnas tillgängliga för återvinning framöver.
De elbilsbatterier som används i dag kommer att finnas tillgängliga för återvinning någon gång mellan 2025 och 2030. Den stora vågen börjar 2030 då runt 50 000 enheter väntas nå slutet av sin livslängd.
På grund av sin vikt kommer bil- och bussbatterier att dominera flödet vilket gör dem till de viktigaste att se till vad gäller materialåtervinning. Batterier för elcyklar och elsparkcyklar kommer att finnas i stora mängder, men de har så låg vikt att de inte bidrar lika mycket sett ur ett resursperspektiv.
Kina ligger i dagsläget i framkant när det gäller återvinningsteknik, på grund av att landet har betydande batteriproduktion och stora mängder begagnade batterier. Återvinning sker också i Europa av kobolt, nickel och koppar med relativt hög effektivitet. Litium återvinns däremot inte i dagsläget i stor skala på grund av återvinningskostnader, relativt lågt råvarupris och låga volymer inkommande batterier.
Hur många batterier som i realiteten kommer att återvinnas beror på hur många batterier som samlas in och skickas till återvinning. Återbruk där batterierna får ett andra liv i andra applikationer väntas bli vanligare i framtiden.
– Så länge det finns energilagringskapacitet kvar i batterierna kommer de förmodligen inte att skickas till återvinning, eftersom det för närvarande innebär en kostnad, medan ytterligare användning kan innebära intäkter, säger Lisbeth Dahllöf.
