Av redaktionen den 29 januari 2020 13:13

Studien visar att en sådan vägskatt kan ge en effektivare användning av vägar, rättvisare fördelning av trafikens samhällskostnader, minska trängsel i städer och värna relevanta skatteintäkter från en fossilfri fordonsflotta efter 2030.

Trafiken kostar samhället cirka 57 miljarder kronor varje år och skatteintäkterna från nuvarande skattesystem uppgår till drygt 60 miljarder. I takt med att allt fler köper elbil minskar intäkterna.

Det finns stora geografiska skillnader i hur mycket trafiken kostar samhället – i större städer kostar trafiken mer, på landsbygd mindre. Dagens drivmedelsbeskattning skapar ett ineffektivt utnyttjande av vägar som bidrar till för mycket trängsel i städer. Dessutom gynnar beskattningen bilägare i storstäder, på bekostnad av bilägare i mindre städer och på landsbygd.

Med en geografiskt anpassad vägskatt minskar ineffektiviteten och snedfördelningen. IVL:s studie har analyserat tre geografiskt indelade områden med följande resultat:

• I större städer blir vägskatten för bensin- och dieselbilar 5–5,4 kronor per mil medan laddbara fordon får en vägskatt på knappt 4,8 kronor per mil.

• I mindre städer och större vägar blir vägskatten omkring 1 krona per mil för bensin- och dieselbilar och 0,8 kr per mil för laddbara bilar.

• På landsbygd tas ingen vägskatt ut för några fordon.

– En ny vägskatt kan omfatta både bensin- och dieseldrivna bilar samt laddbara bilar, om bensin- och dieseldrivna bilar alltjämt utgör en ansenlig andel av nybilsförsäljningen vid introduktionen, säger Magnus Hennlock.

Ett införande av en vägskatt behöver ske genom en skatteväxling mot skatt på drivmedel. Med dagens regler förutsätter det ett undantag från EU:s miniminivåer för beskattning av drivmedel.

Om EU:s regelverk hindrar en skatteväxling eller om bensin- och dieseldrivna bilar fasas ut snabbare efter 2030, behöver en vägskatt alltjämt införas för laddbara fordon för att behålla relevanta skatteintäkter samt för att användning av laddbara bilar ska täcka externa kostnader. 

Konsumentorganisationen M Sverige ställer sig positiva till förslaget:

”Ur rättviseperspektiv borde det också vara en självklarhet att även laddbara bilar bär sina egna kostnader. Med förslaget som IVLs rapport framför kommer även tung trafik ta sin del av kostnaderna för att finansiera vägar och vägunderhåll.”

– Vi måste värna om att alla ska ha möjlighet att förflytta sig fritt i vardagen och på fritiden. Vi behöver få klara besked om vad det kommer att kosta att köra bil i framtiden, oavsett var man bor, säger Caroline Drabe vd Riksförbundet M Sverige.