Foto: Pixabay

En av de viktigaste byggstenarna i vårt moderna sätt att leva är halvledare, det vill säga det material som, på grund av hur det integrerar med el, används i flödet och kontrollen av elektriska strömmar. Halvledare är en del av i stort sett varje elektrisk apparat som finns idag och är på så viss även en viktig del i alla bilar som produceras. Det är grovt sagt halvledare som utgör elektroniken i en bil.

Enligt en rapport från konsultfirman Deloitte är bilelektronik den marknad som under de kommande åren förväntas växa snabbast inom halvledarindustrin. Efterfrågan på förbättrad och mer avancerad elektronik i bilar kommer inte att minska. Snarare tvärt om. Redan idag efterfrågas komponenter för till exempel ökad säkerhet, navigationshjälp och ökad energieffektivitet.

Och mycket har hänt i bilarna gällande säkerhet och bekvämlighet på bara några år inom bilindustrin. Om vi går tillbaka 16 år i tiden till år 2004 hade knappt 20 procent av bilarna som då såldes i USA antisladdsystem. Något som vi tar för givet om vi köper en nyproducerad bil idag. En fjärdedel av bilarna som såldes samma år hade airbag och bara hälften hade sätesvärme. Tack vare ökade säkerhetskrav och en växande efterfrågan från konsumenter har intåget av dessa sorters system fullständigt exploderat och kostnaden för bilelektronik ökade från att år 2007 utgöra runt 20 procent av bilvärdet, till 40 procent år 2017.

Det finns fyra stora trender framåt som alla talar för ytterligare utveckling av biltekniken under det kommande decenniet. Dessa är: autonom körning/AI, elektrifiering, uppkoppling och säkerhet.

Vi kan alltså förvänta oss att framtiden bjuder på ännu mer avancerade system. Bland annat kommer vi att se bilar som kan navigera själva, som kan förutspå och analysera vår omgivning. Fler och fler bilar kommer att vara eldrivna då denna efterfrågan förväntas växa i takt med ökade klimatkrav. Gällande ökad uppkoppling krävs detta av en bil som ska kunna styra sig själv, navigera sig själv och läsa av sin omgivning. Samtidigt kräver detta i sin tur ökade krav på säkerhet då en uppkopplad bil också är en bil som till exempel kan hackas.

Så hur har utvecklingen sammanfattningsvis sett ut gällande hur mycket vi betalar för bilens elektronik?

Går vi tillbaka till millennieskiftet utgjorde elektroniken cirka 18 procent av bilens nyprisvärde. År 2010 var samma siffra 27 procent och idag står cirka 40 procent av bilens nypris för elektronikkostnaderna. Det vill säga. När vi idag köper en bil med nypriset 200 000 kronor betalar vi 80 000 kronor för bilens tekniska finesser. Om 10 år, år 2030, beräknar man att bilens elektronik kommer att kosta bilköparen 45 procent av bilens nyprisvärde.