Ledare #37: Oljans osäkra framtid
Oljepriset har snubblat sig fram genom hela coronakrisen. Det började redan med de första nedstängningarna i Kina, som fick den globala oljekonsumtionen att falla. Sedan bröt ett ordkrig ut mellan Opec, med Saudiarabien i spetsen, och Ryssland. I början av mars kranade alla oljeproducerande länder på för fullt, till synes bara för att spänna sina muskler. Oljepriset fick hicka och SEB:s chefsekonom suckade till TT att ”marknaden är som en torktumlare".
Sedan föll priset på den amerikanska WTI-terminen under nollan. Man fick helt enkelt betala för att bli av med oljan i mitten av april.
Efter det räknade flera bedömare med v-formad återhämtning, men så har det inte blivit. Framåt juli hade priset per fat knappt klättrat upp mot 40-dollarsstrecket har har skvalpat runt på ungefär den nivån sedan dess. Det är ungefär två tredjedelar av nivån före coronakrisen.
Kanske kommer oljepriset aldrig att klättra upp till fornstora nivåer. Enligt oljebolaget BP:s årliga rapport om framtidens energi tror man på en långsam men obeveklig nedgång av oljekonsumtionen under de kommande decennierna. Vi har nått ”peak oil”.
Opec är något mer positiva och bedömer att toppen nås först någon gång 2022–2025. Sedan tror oljekartellen att elbilsbranschen får en stor negativ påverkan på efterfrågan på olja. ”Det är föga förvånande att Opec är mer positiva än BP, men det är ändå intressant att till och med Opec numera tar för givet att efterfrågan kommer att minska på lång sikt”, säger Samuel Ciszuk, energianalytiker på ELS Analysis, i en kommentar.
BP räknar å sin sida med att coronapandemin kommer att leda till att efterfrågan nu kan börja sjunka i absoluta termer för första gången i modern tid. I rapportens huvudscenario räknar företaget med ett efterfrågetapp på 55 procent fram till år 2050, ett tapp som ersatts av el som producerats i vindkraftverk, solceller och vattenkraftverk.
Att det är oljeindustrin själva som går ut och säger att peak oil snart är här, eller till och med redan har inträffat, är anmärkningsvärt. Det kan vara ett historiskt skifte vi ser, en långsiktig maktförskjutning från de oljeproducerande länderna till de som kan tillfredsställa sitt energibehov med andra medel. Morgondagens ekonomiska karta kan se väldigt annorlunda ut.