Ledare #40: Hej då, macken!
Det är väldigt lätt att peka med hela handen och bestämma hur det ska vara. Sedan blir det kanske inte alltid riktigt som man tänkt. Som när pumplagen infördes den 1 april 2006. Den innebar att stationer som hade sålt bensin och diesel över en viss mängd också blev skyldiga att sälja förnyelsebara drivmedel.
Den blev kanske inte spiken i kistan, men för en redan ansträngd bransch innebar den en ytterligare ekonomisk påfrestning för många mackägare, eftersom de enskilda ägarna fick stå för investeringskostnaden för en ny pump med förnybara drivmedel.
Och sedan dess har mackdöden brett ut sig. När pumplagen trädde i kraft fanns totalt 3 816 tankställen i Sverige.; 2017 var den siffran 2 670. Det motsvarar en minskning med cirka 30 procent.
Särskilt hårt har glesbygden drabbats, där allt mer av den lokala samhällsservicen sköts av macken. Här säljer man livsmedel och mediciner och lämnar ut post och dryckesjom från Systembolaget. En nedläggning av bensinmacken slår alltså både mot ortens service och tillgången på bensin.
Elektrifieringen av bilparken hjälper inte heller. Man kunde tro att om bensinstationerna ersatte sina pumpar med laddstolpar skulle de kunna leva vidare. Men elektricitet är uttryckligen undantaget i pumplagen och laddstolpar räknas inte som förnybara drivmedel i pumplagens mening.
Nu kommer nästa smäll. I juli 2022 träder nya regler för bensinstationer i kraft, regler från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som säger att alla rörledningar under jord måste säkras mot rost och fukt. Syftet, att förhindra spill och miljöskador, är rimligt. Men investeringskostnaden på sisådär en miljon kronor per station kan innebära dödsstöten för fristående mackar i glesbygd. Branschorganisationen Svensk Bensinhandel uppskattar att närmare 500 glesbygdsstationer riskerar att läggas ned.
Kostnaderna för nya rörledningar kan i vissa fall ersättas i efterhand genom regionala investeringsstöd. Men många mackägare beviljas inte lån från banken för att först kunna utföra arbetet.
Som enskilt nålstick kommer MSB:s nya direktiv inte att sudda ut möjligheten att bo och leva i landsbygd. Men frågan är hur många nålstick som glesbygden kan stå ut med innan luften går ur. Om hela Sverige ska leva borde man i stället hjälpa och stötta verksamheter som håller landsbygden levande. Inte att slå ut bensinmackarna.
