Enligt Naturskyddsföreningen har minst två miljoner svenskar för mycket PFAS i dricksvattnet. Bild: Dmitry Naumov

Efter en del om och men blev det klart med ett förbud mot att sälja nya fossildrivna personbilar i EU efter 2035. Ett tag var det dock oklart då Tyskland och Italien tillsammans med några andra länder ville ha med ett undantag för så kallade e-bränslen som också skulle ha omfattats av förbudet. Undantaget som nu gått igenom gör att exempelvis biobränslen som HVO fortfarande blir tillåtna. Frågan kvarstår dock hur stor marknaden för dessa kommer vara då de flesta fordonstillverkare har börjat ställa om till helektriska bilar.

Ett förbud mot PFAS-ämnen som i längden kan ge skador på människor låter därför bra. Men precis som med förbudet mot fossila bränslen gäller det att genomföra det på rätt sätt.

Frågan om fossilbränslens vara eller icke vara är heller inte den enda frågan som diskuteras i Bryssel och som kommer att påverka fordonsbranschen. I januari i år lade Sverige tillsammans med Tyskland, Nederländerna, Danmark och Norge fram ett förslag som skulle förbjuda mer än 10 000 PFAS-ämnen. Om förbudet går igenom väntas det träda i kraft 2026 eller 2027. Vad är då PFAS? Per Ängkvist, generaldirektör för Kemikalieinspektionen, har kallat dem för “vår tids värstingkemikalier”. Det är syntetiskt framställda kemikalier som används i bland annat smörjoljor, plast, textil, elektronik och fordon. PFAS-ämnena har kopplats till skadliga effekter som cancer, påverkat immunförsvar och födelsevikt hos nyfödda.

Att kemikalier visar sig vara skadliga och blir belagda med förbud är långt ifrån något nytt. När insektsmedlet DDT introducerades i början av 40-talet användes det framgångsrikt i områden med malariaspridande myggor. Senare framkom det dock att giftet spred sig i näringskedjan och i slutändan även drabbade människor. Nu är DDT förbjudet i Sverige sedan 70-talet.

Ett förbud mot PFAS-ämnen som i längden kan ge skador på människor låter därför bra. Men precis som med förbudet mot fossila bränslen gäller det att genomföra det på rätt sätt. Exempelvis varnar Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, IKEM, för en förenklad syn på kemikalier. De välkomnar en reglering men säger att den också kan betyda att Europa bara 18 månader efter förbudet kan få problem med att producera batterier, elbilar och cancerläkemedel.

Organisationen tar upp en viktig poäng. Det är sällan något är helt svart eller vitt. Använt på rätt sätt kan farliga kemikalier vara en tillgång till samhället. Världshälsoorganisationen, WHO, har till exempel omprövat sin syn när det kommer till DDT. 2006 började de rekommendera ämnet för att kontrollera malaria. Genom att använda medlet inomhus skulle man drastiskt kunna minska antalet malariainfektioner orsakade av moskiter menade organisationen.

På så vis är det viktigt att kunna ha kvar vissa samhällsviktiga produkter medan andra kan fasas ut där alternativa ämnen finns att tillgå för produktionen. Men lika viktigt är det att se till att de produkter som innehåller de farliga ämnena kan återvinnas på rätt sätt så de inte utgör en fara för samhället.

Artikeln är en del av vårt tema om Ledare.