Grafik: Colourbox

I början av maj lämnade regeringen in ett förslag om en tillfällig skrotningspremie för personbilar. På så vis hoppas man kunna skynda på omställningen av den svenska fordonsflottan. Men som med det mesta finns det en hake. För det räcker inte med att bara skrota sin gamla bensin- eller dieselslukande bil. För att få premien, som enligt regeringen bör uppgå till 10 000 kronor, är kravet att man samtidigt köper eller leasar en elbil. Dessutom finns det självklart inte en outsinlig kassa för detta utan pengarna som anslagits har landat på 500 miljoner kronor under två års tid. Enligt regeringens förslag skulle detta innebära runt 25 000 premier per år under 2024 och 2025. För det är enbart under två år som skrotningspremien kommer att vara tillgänglig.

Även den förra regeringen försökte få upp elbilsförsäljningen med bonus-malussystemet. Systemet som infördes 2018 skulle straffa bilar med ett för höga koldioxidutsläpp och sporra de som ville skaffa en elbil. Klimatbonuspengarna var populära och tog slut snabbt. Under 2021 höjdes anslaget för 2022 till 3,9 miljarder från tidigare 2,91 miljarder.

I och med att Ulf Kristerssons regering tillträdde hösten 2022 blev dock bonusen ett minne blott. Kort efter maktskiftet avskaffades den med mindre än ett dygns varsel. Via ett kort pressmeddelande sade de att ”kostnaden för att äga och köra en klimatbonusbil börjar bli jämförbar med kostnaden för att äga och köra en bensin- eller dieselbil”.

Slopandet av bonusen medförde också en rusning till bilhandlare för att kunna ta del av bonusen. När Motormagasinet då pratade med flera bilhandlare berättade de att de höll ”öppet hus” långt fram på kvällen dagen innan klimatbonusen drogs in. Med kostnader på mellan 600 000 och 700 000 kronor för en elbil innebar det att bonusen kunde landa på 70 000 kronor. Enligt en bilförsäljare kunde det vara helt avgörande för många om en kund skulle köpa eller inte.

På så vis går det absolut att argumentera för att klimatbonusen uppfyllde sitt syfte. Kanske kommer också skrotningspremien att göra detsamma. Även om den summa bilägaren kan hämta ut är betydligt mer blygsam jämfört med tidigare. Förslaget har också kritiserats av Transportföretagen för att vara tandlös. Det man också bör ställa sig frågande till är om det är detta våra skattepengar bör gå till. Elbilar är som sagt relativt dyra och de med mer blygsamma inkomster kommer troligen inte att utnyttja några bonusar.

I slutändan är det trots allt också bra att inte lägga alla ägg i samma korg. Satsningar på kollektivtrafik, samåkning men även konvertering av gamla bilar är alla rimliga komplement till eldrivet. Dessutom måste förutsättningarna finnas att driva lönsamma verkstäder som tar hand om bilarna. Oavsett om de drivs med el eller andra drivmedel. Samt oavsett om dessa bilar rullar inne i städerna eller ute på landsbygdens vägar.