Men då antog svenskt Närigsliv att regeringen skulle använda en liten del av budgetöverskottet för att stimulera ekonomin. Så blev dock inte fallet och därför har man justerat ned BNP-prognosen till 1,7 procent 2008 och 2,3 procent 2009. Flera institutioner har också justerat ned sin prognoser för 2008. Bilsweden reviderade i början av sommaren sin nybilsprognos för 2008 till 275 000 bilar. Det är en nedjustering med 10 000 bilar jämfört med den tidigare prognosen på 285 000. Prognosen för nyregistreringar av lätta lastbilar i år reviderades ned till 40 000 bilar, en nedjustering med 2 000 bilar jämfört med tidigare prognos. Att Svenskt Näringsliv justerat ned sin prognos beror inte bara på den svagare internationella konjunkturen och högre importerad inflation, utan också onödigt höga skatter. Ändå växer Sverige bättre än många andra europeiska länder tack vare att stora grupper av sjukskrivna åter kommer i arbete. Flera europeiska länder smittas av den amerikanska bolånekrisen. Det dämpar tillväxten i Europa, vilket får verkningar även på svensk ekonomi. Tillväxten i Sveriges tjänsteexport halveras i år jämfört med 2007. Varuexporten är mer splittrad. Bilindustrin och dess underleverantörer drar ned på produktionstakten. Många företag i andra nischer ökar dock omsättningen och är påtagligt optimistiska, konstaterar Stefan Fölster, chefekonom på Svenskt Näringsliv. Svenskt Näringslivs ekonomer konstaterar att inom många tjänstesektorer är framtidsutsikterna mer dystra. Detaljhandelsförsäljningen har nära nog stagnerat under våren. En förklaring är att en hög importerad inflation på råvaror och livsmedel urholkar konsumtionen. Den importerade inflationen leder till ökade inkomster till statskassan av moms på till exempel livsmedel och bränsle. Med lägre utgifter än väntat för offentlig sysselsättning och ohälsa beräknas statskassan stärkas med 40 miljarder kronor jämfört med regeringens budget. De onödigt höga skatterna innebär en kraftig åderlåtning av ekonomin. I de flesta länder möter regeringar dessa trender med någon form av finanspolitisk stimulans, säger Fölster. Den svenska regeringen förvaltar emellertid ett rekordstort överskott i de offentliga finanserna samtidigt som offentlig sysselsättning dras ned och de disponibla inkomsterna knappt tillåts växa.