Men det finns ändå anledning att notera de nya ekonomiska rapporterna som kommer. Rymdflygning i all ära, men framtiden ligger ändå i att vi får fart på samhällsekonomin. De konjunkturrapporter som nu kommer visar på allt mer insikt och realism. Svenskt Näringslivs nya konjunkturprognos konstaterar att den hägrande återhämtningen i den svenska ekonomin sker långsamt. Under krisvintern sköts många kapitalinköp upp och lager avvecklades. Nu går utvecklingen åt andra hållet vilket resulterar i en tillfällig rekyl upp, påspädd av många länders expansiva penning- och finanspolitik. Dessa effekter klingar emellertid av under nästa år, samtidigt som arbetslösheten fortsätter att öka. Den internationella konjunkturen förbättras, särskilt i Asien. Men det är delvis ett resultat av tillfälliga stimulanser och att man genomför tidigare uppskjutna investeringar. En svag konsumtionstillväxt är den viktigaste förklaringen till att den svenska ekonomin bromsat hårdare än många länder i Västeuropa. När osäkerheten om jobben är stor väljer många svenskar att öka sitt sparande för att bygga upp en buffert inför sämre tider. Sveriges BNP faller med 4,9 procent i år och tillväxten 2010 och 2011 stannar på 0,6 respektive 1,8 procent, skriver bolåneinstitutet SBAB i en ny prognos. Konjunkturen har börjat vända uppåt men återhämtningen blir långsam, konstaterar SBAB:s ekonomer. SBAB räknar med att Riksbanken väntar till hösten 2010 innan reporäntan börjar höjas till 1,75 procent till slutet av 2011. Enligt prognosen från Erik Penser bankaktiebolag krymper den svenska ekonomin med 4 procent i år för att öka med drygt 2,1 procent 2010 och 2,4 2011. Arbetslösheten stiger från 8,4 procent i år till 9,4 procent nästa år och till 10,0 procent 2011. Det "spretar" alltså en hel del fortfarande när det gäller prognoserna om framtiden. Sammantaget tyder dock det mesta på att arbetslösheten kommer att fortsätta vara hög, men att det skapas en ökande stabilitet i ekonomin. Riktigt intressant är att medan det talas om en global finanskris så finns det faktiskt en rad länder som klarat sig riktigt bra. Det är länder som Polen, Australien, Grekland och Norge. Ett av de länder som undvikit recession är Australien. Inslag i Australiens politik är strukturreformer och successivt allt bättre statsfinanser. Australiens centralbank lade om penningpolitiken till att bli mer åtstramande redan 2002. Liksom i Kina möttes lågkonjunkturen också med investeringsstimulanser. I många avseenden är detta en krispolitik som saknats i Sverige, konstaterar Stefan Fölster på Svenskt Näringsliv. Därmed visas att länder själva har stora möjligheter att påverka sin samhällsekonomiska situation. Det går inte att skylla på att "krisen i omvärlden låser den nationella verksamheten".