När metallskrot återvinns har restmaterial som bilinredningar och skumplast lagts på deponi i årtionden – i brist på bra alternativ. Återvinningsföretaget Stena Metall med samarbetspartners har utvecklat en metod så att materialen istället kan energiåtervinnas. – Energivärdet i dessa restmaterial inom EU kan motsvara en miljon kubikmeter olja så potentialen är stor, säger Marianne Gyllenhammar, projektledare på Stena Metall AB. På europeiska fragmenteringsanläggningar återvinns varje år miljontals ton av exempelvis skrotbilar och annat skrot från samhället. Där mals de uttjänta och miljösanerade produkterna. Så mycket som möjligt av järn, metaller och andra material återvinns och förädlas till nya råvaror. Brännbara restprodukter som bilinteriörer, gummi, vissa plaster med mera har emellertid lagts på deponi i många år. Anledningen är att en stor inblandning av vissa metaller och halogener kan orsaka driftsstörningar i kraft- och värmeverk när restmaterialen energiåtervinns. – Med en väl avvägd blandning av restmaterial, så kallad fluff, hushållsavfall och rötslam kan man öka andelen fluff i bränslemixen och undvika skadliga beläggningar och korrosion i förbränningspannan. Det är ett viktigt framsteg då lösningen minimerar risken för driftstopp, säger Marianne Gyllenhammar. Stena Metallkoncernen har åtta fragmenteringsanläggningar för komplext metallskrot i Europa. Energivärdet i restmaterialen är cirka 350 GWh, vilket motsvarar 35.000 kubikmeter olja. I EUs samtliga medlemsstater beräknas energivärdet i allt detta restmaterial motsvara över 1 miljon kubikmeter olja. – Om dessa restmaterial energiåtervinns räcker det till uppvärmning av 400.000 småhus varje år. Detta löser också en avfallsknut som uppfyller EUs direktiv att organiskt material inte får läggas på deponi. Projektet genomfördes i nätverket Waste Refinery där Stena Metall var projektledare. Fullskaleförsöken gjordes på Lidköpings Värmeverk i samarbete med Metso Power, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Chalmers tekniska högskola. Framgångarna har gett internationellt eko i Europa och Asien och projektet kommer att presenteras vid olika internationella konferenser framöver. – Utmaningarna är ju snarlika internationellt och det här skapar tre vinnare: återvinningsföretag, kraft- och värmeverk samt miljön, säger Marianne Gyllenhammar.