Visst borde de svenska biodrivmedlen ha en bra framtid om man vill minska miljpåverkan. En ny undersökning visar att väthusgasutsläppen är 65 till 140 procent mindre jämfört med bensin och diesel, även när man räknar in direkta och indirekta markeffekter. Det är första gången som forskare tagit samlat grepp om svenska biodrivmedel och analyserat vilken miljöpåverkan de har, både i förhållande till varandra och till de fossila alternativen bensin och diesel. Rapporten avvisar därmed det omdebatterade argumentet mot biodrivmedel som görs på livsmedelsgrödor, t ex etanol från spannmål eller biodiesel från raps. Därmed sticker rapporten hål på ett omdebatterat argument mot biodrivmedel som görs på livsmedelsgrödor, t ex etanol från spannmål eller biodiesel från raps. Flera menar nämligen att dessa inte ger någon klimatvinst eftersom de tränger under matproduktion och därmed tvingar fram nyodling av livsmedel i andra länder istället. Markerna i dessa länder antas oftast vara kolrika och därmed släppa ut mycket koldioxid. Men något sådant samband finns det inte belägg för vid dagens produktionsnivåer. Vi har räknat så rättvist och utifrån så liknande förutsättningar som möjligt. Enligt våra resultat finns inget som pekar på att biodrivmedel som görs på svenskodlade grödor under dagens förutsättningar skulle leda till indirekta markeffekter, alltså nyodling i exempelvis Sydamerika eller Asien. Trots det hävdar flera nationalekonomer att det kan ta femtio år för biodrivmedel att betala tillbaka sin klimatbelastning, just till följd av de indirekta markeffekterna, säger Pål Börjesson, forskare i Miljö- och energisystem vid Lunds Tekniska Högskola och den som är ansvarig för rapporten. Bäst i undersökningen, där biogas, etanol och biodiesel i olika varianter har studerats, blev biogas från gödsel. Den blev 140 procent bättre än bensin och diesel och därmed mer än klimatneutral. Men även det alternativ som blev minst bra, var fortfarande dubbelt så bra som EU:s direktiv att biodrivmedel ska minska utsläppen av växthusgaser med minst 35 procent jämfört med fossila bränslen. De drivmedel som har studerats är: biogas från sockerbetor, vall, majs samt restprodukter i form av hushållsavfall, industriavfall och gödsel, biodiesel från raps, etanol från vete och sockerbetor samt etanol från sockerrör från Brasilien. Även en samproduktion av biogas och etanol från vete har analyserats. Förutom växthusgaser ingår också miljöeffekter som övergödning, försurning, marknära ozon och utsläpp av partiklar i studien samt utsläpp från användningen av biodrivmedel i lätta och tunga fordon. Även direkta och indirekta markeffekter studeras. Det skulle alltså vara dags att omvärdera biodrivmedlen.