Kombination av åtgärder – alternativ till mobilförbud under körning
I oktober 2011 presenterade VTI resultatet av en genomgång av forskningslitteraturen om användning av mobiltelefoni och annan kommunikationsutrustning under körning. Ett av huvudresultaten var att ingen långvarig trafiksäkerhetseffekt har kunnat påvisas för länder som har lagkrav på handsfree-utrustning. VTI fick därför i november 2011 i uppdrag av regeringen att utreda vilka alternativ som kan finnas till ett förbud av användningen av mobil kommunikationsutrustning under körning.
Rapporten kan ses som en verktygslåda av åtgärder med syfte att både motverka de trafikfarliga aspekterna av kommunikation under körning och samtidigt behålla de positiva effekterna. Frågeställningen är komplex och därför behövs det flera olika åtgärder. Det gäller att se till helheten och förstå att om fördelarna överväger nackdelarna så är åtgärden värd att genomföra.
Åtgärder kring utbildning och information ska huvudsakligen ändra individernas och samhällets inställning samt förhållningssätt till kommunikationsutrustning. Feluppfattningar ska motverkas och förståelsen för vad som är farligt och när det är farligt ska ökas.
Även finansiella incitament kan vara åtgärder som förstärker förarens vilja att anamma ett säkrare beteende med avseende på kommunikation under körning. En finansiell vinst kan motivera föraren att hålla beteendeförändringen vid liv över tid.
Tekniken kan bidra till att möjliggöra andra åtgärder, men den kan även i sig själv hjälpa och stötta föraren. Åtgärderna handlar om att anpassa vilka funktioner som finns tillgänglig för föraren baserat på den rådande trafiksituationen, att varna den distraherade föraren, att bygga skyddsnät i fordonet och i infrastrukturen, och att förbättra förarens möjlighet att tolka trafiksituationen genom informationsutbyte mellan infrastrukturen, fordonen och de mobila enheterna.
En möjlig lagstiftning behöver vara teknikneutral och bör rikta sig mot det vårdslösa beteendet snarare än mot användandet i sig. En sådan lagstiftning kan vara normbildande och ger ett tydligare regelverk mot trafikfarlig användning av kommunikationsutrustning. Lagstiftning och krav på upphandling kan även användas för att främja säkra system, säker infrastruktur, säkra användare och därmed säker kommunikation.