100 000 bränslecellsfordon kan bli verklighet inom 15 år
Huvuddragen ur rapporten Strategisk Innovationsagenda Vätgas för fordon:
Sveriges miljö- och klimatmål är mycket ambitiösa – både på nationell och regional nivå. Nationellt finns även en stark tradition av export inom teknik och systemkunnande. Miljövinster och exportmöjligheter är därför två viktiga drivkrafter för utveckling och introduktion av bränslecellsfordon.
Sverige kan ha minst ett tiotal olika typer av bränslecellsfordon i drift under den närmaste fyraårsperioden. Flera intressenter driver redan arbetet. Fram till 2030 kan cirka 100 000 bilar, bussar och arbetsmaskiner vara i trafik.
Idag finns det fler än 100 verksamma aktörer totalt i Sverige inom området vätgas och bränsleceller.
Omfattande nationella satsningar på vätgas och bränsleceller ses bland annat i Japan, USA, Kanada, Storbritannien, Korea, Frankrike, Tyskland och Nederländerna. Bland våra grannländer har Danmark idag nationell täckning med vätgastankstationer och i Norge finns ett beslut på att bygga ett 100-tal stationer inom de närmaste åren för att påskynda introduktionen av bränslecellsbilar.
Liknande satsningar saknas idag i Sverige. Istället har vi ett behov av att på motsvarande sätt investera i infrastruktur, introducera fordon i pilotprojekt och arbeta kraftfullt med forskning och utveckling av komponenter och system som matchar nationell kompetens och intressen.
Internationellt har världens 10 största fordonstillverkare (till exempel Toyota, Hyundai och Honda) börjat serietillverka fordon, ännu i relativt små serier som de menar snabbt kan skalas upp. Fram till 2020 ska samtliga av dessa fordonstillverkare erbjuda minst en bränslecellsmodell var.
De bränslecellsfordon som tas upp i rapporten har tydliga miljövinster; de släpper varken ut växthusgaser, kväveoxid, svaveloxid eller partiklar, samtidigt som de är tystgående och bidrar till en låg bullernivå. De har motsvarande räckvidd och tankningstid som konventionella fordon. Eftersom vätgas kan produceras av förnybar el, biogas eller biomassa öppnas även möjligheterna upp för inhemsk drivmedelsproduktion.
Behovet av infrastrukturuppbyggnad är ett av hindren för en ökad användning av bränslecellsfordon. Till det kommer konkurrens med andra alternativa drivmedel och de risker som följer vid satsningar på ny teknik.
– Vi behöver höja kunskapen om vätgas både hos politiker, näringsliv och användare. Inte bara vad gäller dess tydliga miljöfördelar, utan också om den tillväxtpotential den faktiskt har. Idag brister det i kunskap om de faktiska kostnadsnivåerna och drivmedlets utvecklingsstatus, säger rapportens projektledare Cecilia Wallmark, Sweco.
I rapporten efterlyses ett långsiktigt ansvar för teknikintroduktion. Både städer och näringsliv behöver efterfråga bränslecellstekniken. Istället fokuserar många regioner idag på biogas och batterifordon och en stor del av de nationella forskningsmedlen riktas mot flytande biodrivmedel.
– Det krävs en första investering för introduktion av ny teknik. Här måste staten kliva in och stötta upp. Idag ser vi främst regioner och företag som satsar på vätgas och bränsleceller och de måste antingen vara starka eller få hjälp att klara sig under introduktionstiden, säger Björn Aronsson, verksamhetsledare Vätgas Sverige.
Bakom rapporten "Strategisk Innovationsagenda Vätgas för fordon" står Vätgas Sverige, Sweco och SP.
