SFVF välkomnar nya MSB-rapporten om gasfordon
-Den här rapporten kommer helt i rätt tid och den visar på de säkerhetsproblem som finns med gasdrivna fordon, men också på de möjligheter som finns för att förbättra säkerhetsarbetet. Rapporten kan bli vägledande för det fortsatt arbetet med gasfordon i Sverige.
Det säger Bo Ericsson, vd för SFVF (Sverige Fordonsverkstäders Förening) och den som nyligen tog initiativ till en branschkonferens om gasdrivna fordon och de säkerhetsproblem som finns.
Rapporten beskriver resultaten av ett projekt där framförallt säkerhet och räddning i gasfordon inblandade i incidenter kartlades. Denna kartläggning utfördes i tre steg. För det första kartlades hur bränslesystemet i moderna gasdrivna fordon är uppbyggt. För det andra studerades vilka befintliga standarder och avtal som finns och som reglerar konstruktionen av dessa fordon. Det är främst standarder i Europa och USA som har detta inflytande. Slutligen studerades, främst ur räddningssynpunkt, specifika incidenter som inträffat och hur de relaterar till befintliga standarder och avtal.
I en sammanfattning i MSB-rapporten beskrivs vad som framförallt framstår som en problematik vid räddning där gasfordon är inblandat är val av taktik vid släckning av brinnande gasfordon. Detta har sin grund i att standarder och avtal förordar användandet av smältsäkringar i gastankarna. Dessa har till uppgift att evakuera gastanken vid brand och på så sätt undvika en explosion. Dels innebär denna evakuering att flammor skjuter ut från fordonet vilkas riktning är oförutsägbara. Dels innebär dessa säkringar att man i vissa fall förordar att inte släcka fordonet utan låta det brinna färdigt för att undvika nedkylning av säkringarna. Denna taktik innebär i sin tur en rad osäkerheter vid räddningsinsatsen då det följaktligen inte är tydligt om man bör försöka släcka fordonet eller inte. Fordonens konstruktion innebär att ledningar med högt gastryck dras längs fordonet vilket kan innebära problem exempelvis vid klippning samt att det kan finnas ledningar med högt tryck i motorrummet. Vidare finns det frågetecken kring mängden gas som kan läcka ut samt vilken tändkälla som kan antända den. Ett annat potentiellt problem för räddningstjänsten är att det idag inte finns någon enhetlig markering av gasfordon som det exempelvis finns i USA. Detta innebär att räddningstjänsten har svårt att upptäcka att det aktuella fordonet är ett gasfordon. Ett allmänt säkerhetsproblem som uppmärksammats är att det i rådande standarder och avtal för närvarande inte ingår någon periodisk besiktning av gassystemet. Vidare är det Liquefied Petroleum Gas(LPG) fordon som är vanligast förekommande i Europa medan de är ovanliga i Sverige där Compressed Natural Gas (CNG) är vanligast. När fordon från Europa av olika anledningar används i Sverige kan tankningen av gas innebära vissa risker. Den främsta risken har sin grund av att de två bränslena har olika arbetstryck. Detta innebär i sin tur en risk för explosion om ett LPG fordon tankas med CNG bränsle. Slutligen är det viktigt att påpeka att användningen av så kallade bränsleceller i fordon innebär samma risker som andra gasfordon. Bränslecellsfordon är utrustade med en tank för vätgas som har cirka tre gånger så högt tryck som en CNG tank.
Rapporten är skriven av Mats Lindkvist (Umeå universitet) på uppdrag av MSB. Rapporten behandlar internationella erfarenheter vad beträffar säkerhet och räddning vid tillbud i fordon som använder olika gaser för framdrivningen. Fordon med gasdrift och då framförallt förnybar biogas har en mindre påverkan på miljön jämfört med konventionella fossila drivmedel som bensin och diesel. Det finns därför starka miljöskäl att utöka användningen av fordon med gasdrift i Sverige. Det finns andra länder som kommit betydligt längre än Sverige i omställningen till gasdrift men det finns tydliga tecken att användningen snabbt ökar även i vårt land. Eftersom gasdrift innebär att fordonets bränslesystem får en unik utformning, kan denna snabba ökning av fordonsanvändning i infrastrukturen innebära vissa osäkerheter för både ägare, brukare och andra som av olika anledningar måste hantera fordonet. En sådan osäkerhet är t ex att personal inom räddningstjänsten kan ha begränsade kunskaper om nya bränslesystem vilket kan leda till att personalen inte vet hur de ska agera på bästa sätt vid incidenter där gasfordon är inblandade. Denna osäkerhet kan innebära att räddningsinsatsen inte genomförs effektivt och säkert och kan i förlängningen även innebära ökade risker för både åkande i fordonen samt räddningspersonal vid incidenter med gasfordon, skriver man i rapporten.
Utformningen av gasfordon är liksom andra fordon reglerat med standarder och lagkrav med främsta syftet att öka säkerheten. Både standarder och lagkrav kan dock variera i olika delar av världen. Syftet med denna studie var därför att undersöka vilka standarder som omger dessa fordon samt hur dessa påverkar säkerhet och räddning. Ett andra syfte var att undersöka hur olika incidenter, med gasfordon inblandade, påverkar standarderna i olika länder som har en stor andel gasfordon i sin fordonsflotta.
I rapporten går man igenom en lång rad olika fall med olyckor med gasfordon, både i Sverige och utomlands. Man går också igenom olika former av gasdrift, standarder för olika gasfordon med mera.
-Den här MSB-rapporten blir som en handbok för de som behöver lära sig mer om gasfordon, från räddningspersonal till oss som jobbar med fordonsverkstäder där gasfordon blir ett allt vanligare inslag. För att kunna jobba säkert måste vi ta till oss den här kunskapen, avslutar Bo Ericsson på SFVF.
Antal gasfordon i Sverige 2015
I slutet av 2015 fanns det 53 122 gasfordon i Sverige. Av dessa var 2 372 bussar, 805 tunga fordon och resterande personbilar och skåpbilar.
