Frågan om en kilometerskatt på tung trafik är en het potatis i politiken och ännu finns inget färdigt förslag på bordet. Men utsläppen från trafiken måste minska, även på personbilssidan. På uppdrag av Energimyndigheten ska IVL Svenska Miljöinstitutet undersöka effekterna av att införa en kilometerskatt på personbilar.

– En väl utformad kilometerskatt kan lösa flera frågor. En central sådan är det så kallade Pajala/Stockholmssyndromet. Det vill säga att en bränsleskatt, till skillnad från kilometerskatt, aldrig kan ta hänsyn till samhällsekonomiska kostnader för buller, trängsel och utsläpp i glesbygdstrafik jämfört med storstadskörning, säger Anders Roth, projektledare och expert hållbar mobilitet, vid IVL.

Syftet med en kilometerskatt på personbilar är att minska trafikens effekter, som miljöföroreningar och trängsel, genom att göra det dyrare att köra en smutsig bil under trängseltid i storstäder, jämfört med en ren bil i glesbygd. Exakt hur en sådan skatt ska utformas för att fungera även i en föränderlig och kanske post-fossil framtid måste noga utredas. 

– Vi går mot en allt mer automatiserad och elektrifierad fordonsflotta, vilket i grunden är positivt, men när den fossildrivna biltrafiken minskar och vi tankar mindre bensin och diesel kan skatteintäkterna minska. Samtidigt finns också en risk att körsträckorna ökar, i takt med att självkörande fordon blir lättillgängliga och billiga, säger Anders Roth.

En optimal kilometerskatt ska alltså både sänka utsläppen och trängseln och kompensera för uteblivna skatter. Genom att modellera olika scenarier för hur ett kilometerbaserat avgiftssystem kan se ut ska forskarna ta fram en metod för hur man kan räkna på ett avståndsbaserat skattesystem på både för Sverige som helhet och för städer. 

Projektet leds av IVL Svenska Miljöinstitutet i samverkan med Chalmers tekniska högskola samt konsultpartners Lars Nilsson och Magnus Nilsson och avslutas i slutet av 2019.