23948sdkhjf

"Riskerna med elbilar är överdrivna"

Rädslan för elchocker och termisk rusning är i många fall obefogad. Riskerna med elbilar är relativt små. Det menar i alla fall Lars Hoffman vid elbilstillverkaren Nevs.

I och med den starkt ökade mängden elektrifierade fordon som hittar ut i trafiken höjs röster om riskerna med elbilar. Farhågor kring allt från elsäkerhet och chock till termisk rusning och bränder med väteflouridutveckling som följd har ventilerats i debatten. Men Lars Hoffmann på elbilstillverkaren tycker att riskerna överdrivits väsentligt.

– Man kan aldrig vara hundraprocentig, men riskerna är väldigt överdrivna. Jag upplever det ibland som om det finns folk som på något sätt vill skada, för att man vill inte se den här utvecklingen. Då blir det en massa falska sanningar som kommer i omlopp.

Lars Hoffmann är elingenjör i grunden och ansvarar för alla verkstäder och lab hos Nevs. Han har lång erfarenhet av elektronik och elsäkerhet från både näringsliv och den institutionella världen och på fritiden är han dessutom besiktningsman åt Sveriges Fordonsbyggares Riksorganisation, SFRO. Där ser han till att amatörbyggda elfordon uppfyller elsäkerhetskraven. Lars vet alltså en hel del om elfordon. Och han slår gärna hål på seglivade myter.

– Det här med starkström genom kroppen, det kommer aldrig att hända och det finns många skäl till det. Hur el fungerar är så starkt inpräntat i folk och det beror på att vårt fasta elnät har en koppling till jord. Den kopplingen finns inte i en elbil, säger Lars och tillägger att den enda gången det sker är när bilen står på laddning.

– Men då skulle vi vara lika rädda för att ha kupévärmare. De installationerna är nog betydligt sämre utförda än vad ett inbyggt laddsystem är.

Även när det gäller risken för termisk rusning i ett batteripaket tycker Lars att man behöver nyansera sig och ta reda på vilka riskerna egentligen är.

– Det är ett extremfall. Det som krävs för att få igång en termisk rusning är egentligen tre saker: Dels att cellerna är relativt högt laddade, hur högt beror på vilken kemi det är men du bör ha en laddning på över 50 procent för att det ska hända någonting. Sedan har det att göra med vilken temperatur omgivningen har, om det är varmt eller kallt. Och så har det att göra med vad de utsätts för och det lättaste sättet att få dem att gå i termisk rusning, det är att antingen ha en mekanisk penetrering, alternativt en brand.

Detta är risker som Nevs har tagit med i beräkningen när de har konstruerat sin elbil, en bil som trots att den baseras på gamla Saab 9-3 är ny till 60 procent enligt Lars.

– Vi är väldigt hårt styrda av de kinesiska lagkraven, som jag skulle säga är betydligt hårdare än de som finns i västvärlden.

Lars menar att medan man hos Förenta Nationerna skapade sitt regelverk genom att jämka samman en rad olika viljor i en kommitté, en kommitté som Lars för övrigt satt med i, så har kineserna ett mer direkt sätt att besluta om dessa lagkrav.

Läs mer: Han lär ut om riskerna med brinnande elbilar

– Och det gör de kinesiska reglerna mycket tuffare. Det är en mängd olika prov som ska göras, bland annat att man ska klara en polbrand i 130 sekunder och man ska klara av att vara en meter under vatten i två timmar, utan att få någon vattengenomträngning.

Kanske ställs de tuffaste kraven ändå på krocksäkerheten. Från början hade man kravet att batteripaketet skulle tåla att en påle trycktes in med 20 tons hydraulkraft på två ställen utan att någon termisk rusning fick uppstå.

– Vi klarade det, men nu har de sänkt det kravet till 10 ton. Men det är inte dåligt, det heller. Vi har gjort också tester där vi krockat bilen från fyra håll och vi har inte haft något event på vår krockbana. Så det går att göra bilar väldigt, väldigt säkra.

Men även i det fall att en termisk rusning skulle uppstå, till exempel om batteripaketet skulle utsättas för en anlagd brand, tycker Lars inte att man ska oroa sig i onödan.

– Får det brinna tillräckligt länge startar ju den här termiska rusningen och det är klart, det blir ju rökutveckling. Det blir det vid en vanlig bilbrand också, vi har en hiskelig massa olika material i bilarna i dag. Så om du tar en bil generellt så är röken inte snäll, säger Lars och menar att det inte nödvändigtvis behöver vara någon större skillnad i brandgaserna mellan en vanlig bil och en elbil.

– Jag har gjort tester på batterier som har brunnit och tittat på vad det blir för restvärden, och jag hade under branden faktiskt inte någon vätefluorid i brandgaserna. Och de resultaten är offentliga, de ligger på nätet, avslutar Lars.

Läs mer: Han lär ut om riskerna med brinnande elbilar

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.063