Europaparlamentets förhandlare hade redan sedan tidigare informellt enats med EU-ländernas regeringar i rådet om ett högre mål (37,5 procent) än det som EU-kommissionen ursprungligen föreslog (30 procent) för att minska utsläppen från nya bilar i EU senast 2030. Den nya lagstiftningen slår också fast ett utsläppsminskningsmål på 31 procent för nya skåpbilar senast 2030.

- Vi har lyckats med denna lagstiftning trots bilindustrins hårda motstånd och trots att vissa EU-länder vägrade erkänna de möjligheter som ett mer ambitiöst mål innebär, sa föredraganden, den maltesiska socialdemokraten Miriam Dalli efter omröstningen.

Texten antogs med 521 ja-röster, 63 nej-röster och 34 nedlagda röster. Lagen kräver nu ett sista formellt godkännande av EU:s ministrar i rådet innan den kan offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Den nya lagen klargör att tillverkare av produkter som inte lever upp till kraven måste betala en avgift för extra utsläpp. EU-kommissionen måste också senast 2023 utvärdera om huruvida dessa inbetalda belopp bör gå till att finansiera en rättvis omställning till utsläppsfri rörlighet, och en utveckling av kompetensen bland arbetstagarna inom bilindustrin.

I den nya lagen ställs också krav på en fullständig EU-omfattande analys av fordonens koldioxidutsläpp under hela livscykeln. EU-kommissionen måste dessutom senast 2023 utvärdera möjligheten att utveckla en gemensam EU-metod för bedömning och konsekvent uppgiftsrapportering. Denna analys bör om nödvändigt också följas upp med ny lagstiftning.

Bakgrund

Transportsektorn är den enda sektorn i EU som inte redovisat någon betydande minskning av utsläppen av växthusgaser sedan 1990. Siffror från Europeiska miljöbyrån visar också att vägtransporter genererar den högsta andelen växthusgasutsläpp (72,9 procent 2016) av samtliga transporter inom EU, och står för omkring 20 procent av EU:s totala koldioxidutsläpp.