Ledare #4: Branschens svarta hål
Enligt Transportföretagens rapport Tempen på motorbranschen behöver branschen rekrytera 5 300 personer under tre år. Samtidigt uppger sex av tio företag i branschen att de haft svårt att hitta folk och svårast är det att rekrytera billackerare, tekniker, bilskadereparatörer eller bilplåtslagare samt plastreparatörer.
Allt är alltså ungefär som vanligt. Fordonseftermarknaden skriker efter folk och det är ingen som lyssnar. Och det är inte bara företagen som ber på sina bara knän; gymnasieskolans fordons- och transportprogram har enorma problem att locka motiverade elever. För ingen vill säga till sina kompisar att man ska bli bilmekaniker. Inte när man kan säga att man ska bli Youtube-stjärna eller influencer.
Särskilt svårt är det att locka kvinnor till branschen. I fjol var 92 procent av alla de som är verksamma i branschen män och det var ändå en nedgång med en procentenhet jämfört med 2018. Och de få som finns i branschen jobbar i kundmottagningen, inte på verkstadsgolvet. Snedfördelningen är slående.
Inte blir det bättre av att det saknas yrkeslärare i gymnasieskolan. Så många som en tredjedel av lärarna saknar behörighet och nästan lika många är gamla nog att gå i pension inom de närmaste fem åren, något som bland annat Sveriges Fordonsverkstäders Förening, SFVF, flaggat för.
Vi saknar alltså folk, ungdomar vill inte söka sig till branschen och det finns inte nog med lärare för att utbilda några elever i alla fall, om det nu ändå skulle dyka upp någon till lektionerna.
Så vi lär få dras med att väntetiderna på verkstäderna blir längre, att företagen hämmas i sin tillväxt och utveckling och att det blir svårare att starta nya verksamheter i branschen. Transportföretagen varnar i sin rapport också för att kostnaden för verkstadsbesök kan komma att öka, när de få kompetenta och anställningsbara personerna i branschen kan begära vilka löner de vill.
Transportföretagen föreslår att man ska öka ungas intresse för fordons- och transportprogrammet med hjälp av långsiktiga offentliga satsningar för att förändra bilden av utbildningen, att antalet platser på vuxenutbildningar ska ökas, att man inför någon form av yrkesprov och att körkortsutbildningen integreras i gymnasieskolan. Man slår också ett slag för utbildningskvaliteten, där den egna satsningen på Motorbranschcollege är en del i arbetet.
Men kanske är det någonting helt annat vi behöver: en ny syn på bilens roll i samhället, en genomgripande attitydförändring där fordonsbranschen är en del av en ljusnande framtid, och inte en käpp i hjulet. I takt med att bilvärlden elektrifieras och digitaliseras finns också chansen för bilen att ta av sig skurkmasken och klä på sig hjältemanteln. Och först då kommer vi på allvar att kunna locka nytt blod till branschen.
