Ledare #6: Bilbranschens förkylning kräver rätt medicin
Den 4 februari meddelade biltillverkaren Hyundai att man stoppat produktionen i sina bilfabriker i Sydkorea. Orsaken är att man saknar komponenter att göra bilar av, komponenter som skulle ha kommit från Kina.
Men från Kina kommer inga bitar. Där har ett utbrott av coronavirus som orsakar luftvägsinfektioner lett till att Hubei-provinsens huvudstad Wuhan i princip stängts ner. En industristad med elva miljoner invånare har gått hem och låst dörren.
Så fabrikerna står still. Peugeot och Renaults sammansättningsanläggningar har stängt, och så har även GM, Ford, Toyota och Volkswagen-gruppens fabriker i regionen. Underleverantörsjätten Bosch säger till Automotive News att båda deras tillverkningsenheter i Wuhan går på tomgång. Till och med Formel E-loppet i Sanya, långt från Wuhan, har ställts in, gubevars.
Och nu har alltså en bilfabrik utanför Kina också fått stänga på grund av virusutbrottet. En global ekonomi där komponenter levereras just-in-time till fabriker över hela världen är oerhört effektiv så länge systemet fungerar. Men den är också väldigt sårbar när någonting går fel.
Visst kommer även Sverige att drabbas, även om coronaviruset inte skulle få något fotfäste här. Vi får bara vänta lite längre; vi importerar en hel del fordonskomponenter från Kina, men de transporteras med båt och det tar en stund innan de når svenska hamnar. Det menar i alla fall Fordonskomponentgruppens vd Fredrik Sidahl när han intervjuas i Sveriges Radios Ekot.
Hilding Keussen som är nordisk chef på Actia håller med i Svenska Dagbladet och säger att man är oroliga för att det ska bli materialbrist. Kanske kan man lösa problemet om man får kontroll inom rimlig tid. Då skulle man kunna flyga in material, för att kompensera för de tomma fartygen på haven. Men det kommer att leda till högre kostnader.
I värsta fall blir utbrotten en långvarig historia. Då kommer biltillverkarna att sakna alla pusselbitar för att få ihop sina produkter, grossisternas reservdelshyllor kommer bitvis att gapa tomma och verkstäderna kan inte göra klart sina arbetsordrar för att det saknas någon skruv.
Om inte annat så visar det på vikten av att vara förberedd när krisen inträffar. Att man har säkrat alternativ, att man har fler ben att stå på. Varje verksamhet bör, naturligtvis, ha försäkrat sig om att klara sig även om en länk i leveranskedjan brister.
Å andra sidan kanske komponentbrist är vårt minsta problem. Kanske borde vi i stället göra som i Kina: smälla upp provisoriska sjukhus i parti och minut som kommer att kunna ta hand om alla hostande svenskar, om viruset väl skulle få fotfäste även här.