Ledare #28: Bil Dålig
Enligt klimatlagen, som trädde i kraft den 1 januari 2018, ska Sverige ha noll nettoutsläpp av växthusgaser 2045. Till 2030 har man satt upp som delmål att utsläppen ska ha minskat med 63 procent. Mer specifikt ska utsläppen från inrikes transporter, förutom inrikesflyg, minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010.
Och precis så där får man fart på politiker och debattörer. För enligt den gamla maximen Bil Dålig ska bilismen därför bekämpas, eftersom bilar tankas med fossila bränslen som ger upphov till utsläpp av växthusgasen koldioxid. Notera: man vill inte komma åt de fossila bränslena, utan bilen i sig.
I stället ska man gå, cykla, åka buss eller tåg. Trafikplanering i kommuner handlar för det mesta om att försvåra för bilen att ta sig fram.
Har det fungerat? Nej. I en ny SNS-rapport visar professor Maria Bratt Börjesson att många av de åtgärder som lyfts fram för att minska utsläppen från transportsektorn, som mer kollektiv- och cykeltrafik, förtätning och distansarbete, har relativt liten effekt. Av rapporten framgår att det i genomsnitt är så låg beläggning i (den kraftigt subventionerade) kollektivtrafiken att det skulle vara en miljömässig vinst om den ersattes med bilkörning.
Drivmedelsbeskattning är betydligt mer effektivt för att stävja biltrafiken, men sektorn är redan högre beskattad än övriga sektorer och det har i sin tur bekymmersamma fördelningseffekter. Maria Bratt Börjesson pekar på att det specifika sektorsmålet för inrikes transporter inte tar hänsyn till att det finns betydligt billigare sätt att minska utsläpp av växthusgaser i andra sektorer.
Till det kommer coronapandemins effekter. Redan i dag görs ungefär åtta av tio resor med bil och enligt en undersökning från Kungliga Automobilklubben, KAK, tänker nästan varannan svensk välja bilen i högre utsträckning än tidigare – eftersom man vill slippa få en coronahostning i ansiktet på bussen.
I en debattartikel i SvD skriver KAK att ”det är dags att tänka om och planera för ökad bilism” och pekar på att bilarna blir tystare, säkrare och släpper ut allt mindre, något som underlättar en stadsbild där alla trafikslag kan samexistera.
Och Maria Bratt Börjesson har sitt recept klart för hur utsläppen från våra inrikes transporter ska kunna klara 70-procentsmålet: elektrifiera mera. ”Elektrifiering av vägtransporter är på sikt det enda realistiska sättet att kraftigt minska utsläppen från transportsektorn”, skriver hon, och tillägger att biodrivmedel också kan spela en viktig roll, åtminstone för svenska förhållanden.
Men i stället utformar vi våra samhällen så att välbärgade storstäder får njuta av subventionerad men inte alltid så miljövänlig kollektivtrafik, medan landsbygden beskattas så fort de ska till affären. För det handlar ju egentligen inte om verkliga utsläppsnivåer, utan bara om att Bil Dålig.
