Ledare #30: Framtidsrebellernas strid om jobben
År 1779 kunde man i den engelska tidningen Nottingham Review läsa om en händelse som skulle bli en första gnista i ett nytt slags krig. Vävarlärlingen Ned Ludd hade nämligen fått stryk då han vägrat att arbeta vid den mekaniska stickningsmaskinen. Som hämnd slog Herr Ludd vid ett senare tillfälle sönder maskinen med en slägga.
Några decennier senare, på 1810-talet, genomförde Ludds följe, de så kallade Ludditerna, nattliga räder mot textilfabriker. En natt sköts en av Ludditerna till döds vilket resulterade i att olika delar av det textilpruducerande England fylldes med hundratals beväpnade anti-industrialister.
Det skulle krävas enorma militära insatser och stora kostnader för samhället innan man lyckades stävja ”bakåtsträvarna”. Men hur dyrt det än blev för England är det inget mot vad industrin kostade dåtidens människor och vårt klimat.
Med dagens ögon är det inte konstigt att människor gjorde uppror. Industrialiseringen skapade ett skifte från en organisk ekonomi byggd på jordbruksmark, arbetare och lokal byteshandel till en mekaniserad ekonomi baserad på fossilt bränsle, industrier och utländsk handel. Från ett liv där man (på gott och ont) rådde om sig själv, jobbade färre timmar och slapp en chef blev man slav under ekorrhjulet. När maskinernas ställning stärktes minskade samtidigt människans värde. Även den skickligaste hantverkarens yrkesstatus raderades ut, lönerna sänktes, och plötsligt kunde outbildade arbetare (till och med kvinnor och barn), ta över arbetsuppgifterna.
Sedan maskinernas intåg har denna robotisering fortsatt. De kommande decennierna förutspås arbeten inom tillverkningsindustrin och inom agrikultur drabbas hårdast. Redan idag ser vi en trend där de industriarbeten som tidigare inte krävde högre utbildning tagits över av just robotar.
Det vi vet om framtiden är att många människor kommer att bli överflödiga. Diskussionen kring medborgarlön är konstant pågående, och kanske är det för att vi någonstans förstår att en stor grupp arbetslösa människor, utan mening, tillhörighet och pengar, skapar problem för marknadsekonomin.
Ibland kan det vara bra att vi utmanar framtiden. För vad gör vi den dag robotar kan serva eller producera en bil helt utan människans iblandning? Det är helt klart så att det inte är de rikaste på vår planet som behöver oroa sig över vad de ska kunna jobba med.
Det finns visa frågetecken kring resultatet när det främst är ekonomisk tillväxt som driver på utvecklingen av teknik. Fabriksägaren kommer att vara robotarnas skapare. Men det finns en risk att roboten blir fabriksarbetarens herre.
