Foto: Pierre Kjellin

Frågan börjar nämligen bli aktuell eftersom den helt nya så kallade behörighetsackrediteringen SERMI ska införas i augusti nästa år i Sverige och i hela EU.

Efter 1 augusti 2023 kommer en fordonsverkstad som vill få tillgång till teknisk information som av fordonstillverkarna betraktas som säkerhetsrelaterad – exempelvis teknisk information om stöldskydd och motorstyrning – behöva logga in på en central europeisk server (SERMI) för att få tillgång till och ladda ned denna tekniska information.

Hur mycket det kommer att kosta fordonsverkstaden att ackreditera sig för SERMI eller hur mycket det kostar per anställd fordonstekniker vet vi däremot ännu inte.

Det för oss till nästa fråga – hur ska verkstaden täcka den ytterligare kostnad som uppstår nästa år då den ska ackreditera sig för att erhålla sina SERMI-nycklar? Ska kostnaden smetas ut på alla kunder och allt arbete, eller kanske bara på det arbete där man måste logga in med sin SERMI-nyckel och hämta information eller data? Kollektivt debitera alla kunder för SERMI-kostnaden, eller bara de arbeten som kräver att SERMI-nyckeln används?

Om SERMI tycks det än så länge finnas fler frågor än svar. En annan fråga av mera filosofisk karaktär som jag i sammanhanget tycker blir intressant är:

Hur länge kan man fortsätta att belägga fordonsverkstäderna med nya kvalitetsstämplar och ackrediteringar innan priserna driver allt för många kunder (bilägare) till omärkta verkstäder med en ”attraktivare” prislapp?

Redan idag är det en utmaning för många bilägare med nyare bilar med komplicerade el- och elektronikfel att över huvud taget få hjälp av etablerade verkstäder. Samma problem hör man allt fler entusiastbilägare klaga på när de rullar in med sin gamla Volvo 240, Saab 900 (gen 1) eller Mercedes W123.

Visst, det är inga lätta frågor som här ställs. Icke desto mindre tycker jag det tål att funderas på hur vi ska hantera den utveckling som gör bilarna allt mera komplicerade att serva, felsöka och reparera.

Som bilägare kan jag för all del se framför mig en enkel lösning där säkerhets- eller andra avancerade system kopplas bort av verkstaden då de blir för dyra att reparera för mig som bilägare och då jag trots allt klarar mig utan dem (till exempel filhållningsassistent, autobroms eller dödavinkeln-varnare). Men en sådan utveckling kan knappast betraktas som önskvärd. Eller?...