Anders Hjort, biogasexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet Foto: Gryab

På ett år producerar anläggningen 11 miljoner kubikmeter biogas, motsvarande 70 GWh. Varje vecka uppstår också 500 ton så kallad avvattnad biogödsel som kan ersätta konstgödsel.

– Det är en enkel teknik som förenar många miljönyttor, ändå nyttjar vi knappt en tredjedel av den fulla potential från avfall och restprodukter som finns i Sverige, för att inte tala om globalt, säger Anders Hjort, biogasexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Många rötningsanläggningar vid reningsverken byggdes i Sverige på 60- och 70-talet. Då var biogasen bara en biprodukt från själva avloppsreningen. Det är först i början på 90-talet som biogasen har kommit till användning som energibärare när biogasen började uppgraderas till biometan, berättar Anders Hjort.

Sedan dess har intresset gått upp och ner men sedan två, tre år tillbaka har synen på biogas förändrats och nu är det ett viktigt tillskott i energimixen, även på EU-nivå. Så sent som i våras beslutade EU-kommissionen att ytterligare 35 miljarder kubikmeter biometan ska produceras varje år inom ramen för satsningen Re Power EU.

Den mesta biogasproduktionen sker i dag i Europa, Kina och Nordamerika, men intresset ökar, inte minst i kristider. Sedan Rysslands invasion av Ukraina och importstoppet av rysk naturgas har biogasen blivit ännu viktigare.

– Kriget har definitivt ritat om energikartan. Biogas har kommit upp på tapeten varje gång det varit energikris. Den här gången sammanfaller det med både klimatfrågan och säkerhetsläget, säger Anders Hjort.

Hittills har den största biogasmarknaden i Sverige varit busstrafiken, men när allt fler städer elektrifierar sin kollektivtrafik behöver biogasen gå till andra marknader. Den tunga lastbilstrafiken, långdistansbussar, vissa industriprocesser och sjöfarten hör till de hetaste kandidaterna.

– Det är viktigt att biogasen går till de marknader där den gör mest nytta, där det är svårt att ersätta fossildrift med till exempel elektrifiering, säger Anders Hjort.

Men för att maximera nyttan med biogas måste den många gånger omvandlas till flytande form, liquid biogas, så kallad LBG. Flytande biogas kan enkelt ersätta eller blandas i flytande naturgas, LNG, vilket har blivit ett allt vanligare drivmedel för fartyg i stället för konventionell bunkerolja, eftersom det minskar utsläppen av koldioxid och svavel.

Inom ett par år väntas 15 procent av allt bunkerbränsle som förbrukas i Sverige och världen vara LNG.

– Om vi i stället kan erbjuda LBG är det ett signifikant tillskott till sjöfartens omställning, säger Karl Jivén, expert inom sjöfartsbränslen.

De främsta hindren för en snabb omställning ligger förstås i ekonomin. LBG är fortfarande många gånger dyrare än olja. Styrmedel och affärsmodeller som minskar kostnaderna brådskar.

Genom åren har inte minst investeringsstödet genom Klimatklivet varit avgörande för den svenska biogasproduktionen. Sedan 2015 har IVL:s biogasexperter hjälpt både små och stora kunder att söka investeringsstöd till ett värde av cirka 500 miljoner kronor. Översatt till klimatnytta har det, lågt räknat, minskat utsläppen med en halv miljon ton koldioxidekvivalenter, uppskattar Anders Hjort.

– Investeringar i biogas har väldigt hög miljönytta per investerad krona. Och dessutom, för att producera fossil naturgas tar det flera miljoner år. Förnybar biogas tar bara tre veckor.