LEDARE: En framtid fylld av spänning
Bagdadbatteriet hittades 1936 i Irak och består av tre delar, en lerkruka, en koppartub samt en järnstav. Man tror att det är runt tvåtusen år gammalt men det exakta användningsområdet är mer omtvistat. När det begav sig fanns det givetvis inga föremål som drevs av el, istället är teorierna att det kan ha använts vid plätering eller medicinska syften. Så även om benämningen batteri egentligen är missvisande visar det på att vi människor tidigt försökt tämja elektricitetens krafter.
Det första riktiga batteriet tillskrivs den italienske fysikern Alessandro Volta som byggde sin första "voltastapel” i slutet av 1700-talet. Därefter rullade det på och uppfinnare världen över jobbade febrilt med att förbättra och effektivisera batterierna. I dag skulle vi knappast klara oss utan batterier. De finns i så gott som alla prylar runt omkring oss. Från hörapparater och ficklampor till fordon i alla storlekar.
Nu ser vi återigen ett nytt behov av allt kraftigare batterier. Med fler elektriska prylar och system i bilarna blir 48-voltbatteriet allt vanligare.
Faktum är att de första bilarna också drevs just på el. Vem som uppfann den första elbilen är omtvistat men flera modeller såg dagens ljus redan runt 1830. I slutet av 1800-talet var de eldrivna bilarna populära och i London fick elektrofysikern Walter Berseys bilar smeknamnet "Kolibri” på grund av dess säregna brummande. Då som nu var dock räckvidden en av anledningarna till att de inte slog igenom ordentligt. Det blev än mer påtagligt i och med en förbättrad infrastruktur och att stora oljereserver upptäcktes världen över. Något som gjorde att de mer effektiva förbränningsmotorerna slog krokben för elbilarna.
Till en början behövde de inte bilbatterier, man använde sig av en ringklocka istället för elektrisk tuta och lysen drevs av gas. Det var först runt 20-talet då bilar fick startmotorer som de återigen behövde batterier. Då räckte det med sexvoltare men allteftersom bilarna fick större motorer behövdes även mer ström för att kunna starta dem och 12-voltbatteriet såg dagens ljus.
Nu ser vi återigen ett nytt behov av allt kraftigare batterier. Med fler elektriska prylar och system i bilarna blir 48-voltbatteriet allt vanligare. Samtidigt går vi också från fossildrivet till dit det en gång började, elbilar. Forskningen går framåt i rasande takt i en strävan att ta fram resurssnålare och effektivare batterier. Bland annat utförs forskning med syrejonbatterier på Tekniska högskolan i Wien. Ett sådant, när det blir verklighet, skulle inte behöva de sällsynta jordartsmetaller som dagens batterier behöver. Till det har de även en längre livscykel jämfört med litiumjonbatterier.
Framtiden för batterier är minst sagt spännande. Samtidigt kan man bara undra hur det hade sett ut i dag om elbilarna för hundra år sedan hade fått utvecklas i samma takt som sina fossildrivna syskon.
Artikeln är en del av vårt tema om Ledare.
