23948sdkhjf

Trollhättepaketet ger problem för Vägverket

  Trollhättepaketet, som regeringen beslutade om i oktober 2004, innebar ändrade förutsättningar för planeringen av vägbyggen i hela landet. Vägverket har nu reviderat Nationell plan för vägtransportsystemet 2004 5 2015. Ett antal planerade projekt måste skjutas på framtiden.

Trollhättepaketet, som regeringen beslutade om i oktober 2004, innebar ändrade förutsättningar för planeringen av vägbyggen i hela landet. Vägverket har nu reviderat Nationell plan för vägtransportsystemet 2004 5 2015. Ett antal planerade projekt måste skjutas på framtiden. - I det här läget bör Vägverket få möjlighet att utreda förutsättningarna för kompletterande finansiering. Genom kompletterande finansiering kan Vägverket starta viktiga vägprojekt runt om i landet. Vi undviker att vägbyggen som många väntat på senareläggs vilket annars blir fallet, dels genom att planens förutsättningar förändrats, dels genom att vi får lägre anslag, säger Vägverkets generaldirektör Ingemar Skogö. Genom att riksväg 45 Älvängen 51; Trollhättan har tagits in i planen med byggstart 2006 kommer flera investeringar över landet att skjutas framåt i tiden. Norra Länken i Stockholm läggs in i planen med byggstart 2006 -2007. Den första byggtiden finansieras av Stockholms stad. Därefter ska ordinarie medel användas. Vägverket anser att Norra Länken bör lånefinan-sieras för att det ska kunna byggas effektivt. Erfarenheter av lånefinansierade objekt är goda; exempel på sådana är Götatunneln i Göteborg och Södra länken i Stockholm. De beviljade och föreslagna anslagen till investeringar i stamvägar perioden 2004 51; 2008 är ca 0,5 miljarder lägre än den beslutade nationella planen. För länsvägar och bärighetsinvesteringar är skillnaden mellan anslag och plan ännu större för länsvägsplanerna cirka 1,5 miljarder och för bärighetsplanen cirka 1,2 miljarder. - Även det nödvändiga driftanslaget är i farozonen till följd av neddragningar med 2,6 miljarder kronor för åren 2004 51; 2008. Det är nödvändigt att vägarna underhålls om inte standarden ska sjunka och vägarna i värsta fall ska brytas ned. I samhället finns ett starkt stöd för att vårda det vägkapital som byggts upp genom åren och bevara en rimlig drift- och underhållsstandard, avslutar Ingemar Skogö.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.079