Tusentals rattfyllerister får varje år ut stora summor i ersättning för skador i samband med trafikolyckor då de kört bil onyktra. Anledningen är en sekretesslag som hindrar polisen från att meddela försäkringsbolagen om försäkringstagaren kört onykter.

- Vi känner oss bakbundna av sekretesslagen, säger Christer Liljenberg, utredningschef på If.

Utgångspunkten är att den som kört rattfull och råkar ut för en olycka inte har rätt till ersättning för skador på den egna bilen från sin försäkring. Rattfylleristen förväntas dock ange sig själv genom att berätta för sitt försäkringsbolag att han eller hon hade alkohol i blodet när olyckan skedde. Nästan ingen gör det. Normalt betalar försäkringsbolagen därför ut ersättningen.

- If vill se en lagändring så att försäkringsbolagen automatiskt får redan på om det finns misstankar om att föraren vid olyckstillfället har varit onykter, säger Christer Liljenberg.

Försäkringsbolagen har börjat granska misstänkta bedrägerier i allt större omfattning. På If upptäcktes förra året omkring hundra ärenden med misstänkt rattonykterhet.

Cirka 14 000 personer kör rattfulla varje dag, vilket medför stora konsekvenser. Rattfylleristernas offer räknas i många tusental varje år - döda, invalidiserade, skadade. Närmare 30 procent av de bilförare som dog i trafiken 2003 hade alkohol i blodet.

- Alkohol är ett av de största hindren för att nå målet med nollvisionen, inga döda i trafiken, säger Christer Liljenberg.

Till det kommer omfattande materiella skador. Omkring en fjärdedel av alla krockar, parkeringsskador och avåkningar kan antas vara alkoholrelaterade. Det handlar om över 100 000 olyckstillfällen om året där alkohol finns med i bilden. Samhällskostnaden för rattfylleriet är försiktigt räknat fem miljarder kronor om året. Det är mer än tusen kronor för varje bil i landet och en kostnad som vi alla betalar, via skattsedeln och via premien för bilförsäkringen.