Det som många ser som skrotbilar i den stora högen av knycklat järn - ser Stena Recycling som stålråvara. Per den första september sorterar de fyra fragmenteringsföretagen Stena Gotthard, Stena Miljö, Reci Industri och Stena Scanpaper i samma bolag, Stena Recyling. Till Utögatan i Malmö kommer cirka 160 000 ton metallskrot varje år och totalt vid anläggningarna i Malmö hanteras årligen cirka 400 000 ton. Det betyder att mellan 20-50 lastbilar med släp varje dag kör in genom grindarna för att lämna skrot, vilket ger cirka 800 ton prima metallråvara i andra änden. - Vi utvinner sex olika kvaliteter; järn som står för 70-80 procent av volymen, tre olika metallfraktioner av ej magnetiskt material så som koppar, mässing och rostfritt, samt två aluminiumfraktioner. Kvar blir tre avfallsfraktioner – två storlekar av brännbart och organiskt material för deponi, berättar Magnus Persson som är produktionschef för de två anläggningarna. Målet är naturligtvis att alltid minska avfallsvolymen, som i dag motsvarar cirka 10-13 procent. litet man får ut på de olika anläggningarna i Sverige hänger på vad de cirka 1 000 leverantörer, bildemonteringsföretag och fem miljoner svenskar skickar in i processen. Till Malmö kommer skrot från Karlshamn, Kalmar och resten av södra Sverige. I semestertider kan skrot komma från halva Sverige, för övrigt hålls logistiken optimal. Stenas mobila pressar och saxar åker på turné förr att minimera transporterna. När det gäller bilskrot sorterar bildemonteringsföretagen själva däck, glas och vätskor. - Då och då görs stickprovskontroller för att se om bilskrotarna följer leveransbestämmelserna. "...då och då görs stickprovskontroller." Just nu har mängderna bilskrot minskat något efter toppen första halvåret i samband med skrotningskampanjen. Under den perioden kom det in 500 ton extra opressade bilar per månad. Nu är man tillbaka på normala nivåer igen, men flödena fluktuerar så ibland kan det bli riktigt trångt på området. Inget material undgår den skoningslösa kvarnen. Den är försedd med en 35 ton tung diskrotor som slår sönder metallen med hjälp av 12 hammare, som var och en väger 150 kilo. - Varje hammare slår med en kraft av nästan 500 ton per slag och kvar blir knytnävsstora bitar, berättar produktionsledaren Sverker Rosdahl. Bitarna rullar vidare på bandet, skumgummi och delar från instrumentbrädor och säten sugs upp i en stor fläkt och metallseparationen påbörjas genom olika skak- och sorteringsstationer. Det dammar, dånar och allt tycks vibrera. Med hjälp av magnettrummor, sensorer och en särskild hastighet på rullbandet urskiljs de olika metallerna och hamnar till slut i rätt binge. Koppar förstör järn och för att klara en hög kvalitet på slutprodukten krävs också en manuell sortering i plockrummen strax innan ändstationen. - Personalen är oerhört viktig och avgör helt slutresultatet, avslutar Magnus Persson. Metaller kan återvinnas i oändlighet. Svenskt stål framställs till hälften ur skrotråvara. För rostfritt stål behövs 20 procent primärråvara, resten kommer från rostfritt skrot. Stål framställt ur skrot kräver bara en fjärdedel av den energi som går åt vid malmbaserad framställning. Skrotbaserad aluminumframställning är 20 gånger energisnålare än vid användning av jungfrulig råvara.