Tekniken är inte ny, utan resultatet av ett 15 år långt samarbete mellan forskare vid elektriska drivsystem och industriell produktion på Lunds Tekniska Högskola. En viktig del i elmotorer är det magnetiskt ledande materialet som brukar vara uppbyggt av hopbuntade laminerade tunna plåtar med spolar lindade runt - en motorkonstruktion med många smådelar och som tar lång tid att tillverka. - Elmotorer har i princip tillverkats på samma sätt sedan 1850-talet. Först de senaste 10-15 åren har alternativa tillverkningsmetoder studerats, berättar Mats Alaküla, professor i elektriska drivsystem vid LTH. Tillsammans med forskarkollegorna Tord Cedell och Mats Andersson har Alaküla sett att legerat järnpulver och en viss sorts plast ger god energieffektivitet. Är det så miljövänligt att använda plast i massproduktion? - Det är inte så kritiskt, en miljöanpassad produkt kan användas, säger professor Tord Cedell. Genom att gjuta flytande plast och järnpartiklar, som gör detaljen mjukmagnetisk i olika formar, kan man få fullständig formfrihet. Den stora miljövinsten är vid användandet, tack vare en mycket låg energiförbrukning och värmeutveckling. Även enklare och billigare tillverkning bidrar till att minska koldioxidutsläppen och enligt forskarna reduceras produktionsstegen från cirka 60 till endast ett fåtal. Eftersom materialegenskaperna är annorlunda, jämfört med dagens motormaterial så krävs en radikalt förändrad motorkonstruktion, högre frekvenser och fler poler för att material och produktionsmetod ska komma till sin rätt. - Detta är antagligen ett större problem än att byta produktionsutrustning som är mycket billig, konstaterar Cedell. - Tekniken passar nog inte högpresterande motorer som servomotorer, men till fläktar, pumpar och bilar lämpar den sig utmärkt, säger Mats Alaküla som hoppas få klart patentet nu i dagarna. Han menar att tekniken också kan öppna upp för andra möjligheter, som att underlätta omvandling av bilar till elhybriddrift. Utvecklingen av själva materialet har sedan slutet av 1980-talet finansierats av Vinnova, som under fem år tillsammans med industrins privatägda investmentbolag Industri Kapital och Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF satsar 12 miljoner kronor.