23948sdkhjf

Vem hjälper polis i nöd? Jo, Gunnar, Janne och...

Aldrig har de råkat ut för ett enda stopp i verkstaden vid polisområde nordvästra Skåne, Helsingborg. Problemfria lyftar och säker utrustning krävs för att effektivisera underhållet av polisens alla fordon.

De är fyra fordonsmekaniker som ansvarar för 150 polisbilar i polisområde nordvästra Skåne. I den ljusa och luftiga verkstaden är trycket tidvis högt, ruljansen av bilar upphör aldrig och de två lyftarna jobbar på. Men det var värre förr. - Tidigare skötte vi också alla däckbyten på samtliga bilar varje vår och höst inklusive att sätta dom på fälg, berättar Gunnar Jansson som ansvarar för verkstaden i det ett och ett halvt år gamla polishuset i Helsingborg. Tidsbristen och brandsäkerhetsföreskrifter har gjort att det momentet har lagts ut på Euromaster, som sköter jobbet samt lagringen av alla däck. Även service och större reparationsjobb har lagts ut externt och sköts av auktoriserade verkstäder. Eftersom antalet polisfordon ökat mer än personalstyrkan på verkstadsgolvet har polisens egna mekaniker ändå det hett om öronen. Plötsligt ringer en nödställd polis med en misstänkt i bilen och punka på hjulet. En av mekanikerna får rycka ut med servicebilen medan övriga tar hand om det schemalagda arbetet. En slimmad organisation kräver att all utrustning fungerar problemfritt och ergonomiskt. I huvudsak handlar det om löpande underhåll som däck och bromsar, och då är lyften fordonsmekanikerns bästa vän. - Numera försöker man alltid arbeta i rätt ställning för att undvika bygga på de arbetsskador som man dragit på sig tidigare i arbetslivet, fortsätter Jansson som liksom sin kollega Janne Törnkvist har arbetat många år i olika civila verkstadsmiljöer. När de har gått hem för dagen är verkstaden låst – även för poliserna. - Lyftar och annan utrustning ska inte hanteras av någon annan än oss, det finns alltid en risk för olyckor om man arbetar med maskiner som man inte är van vid. När det nya polishuset byggdes fick fordonsmekanikerna själva vara med och påverka utformningen och val av utrustning som behövs i verkstaden. Nu i efterhand är de nöjda med hur det blev, även om större golvyta hade varit önskvärt. Överhuvudtaget är det högt i tak och mekanikerna känner att de har stor frihet i det dagliga arbetet. - Behöver vi ny utrustning är det aldrig några problem, då fixar vi det bara, berättar Janne Törnkvist som blev positivt överraskad när han började arbeta vid polisen. Han trodde det skulle göras skillnad på civila och poliser, men upplever samarbetet dem emellan som utmärkt. Varje morgon ligger en drös med felanmälningar i verkstadens brevlåda. Tanken var att gruppen skulle sköta byten av filter, bromsar och olja, men arbetsbelastningen är för hög och man klarar bara det mest akuta och mindre reparationer. Ett tufft jobb kräver tuff körning och det märks på bilarna. Även om de är särskilt anpassade med förstärkt chassi, är det just bussningar och fjädring som får ta mycket stryk. Polisens mekaniker arbetar också mycket med den polisiära utrustningen, som sirener och blåljus. Radiobiten sköter däremot polisens it-tekniker. Denna förmiddag görs en ny bil i ordning innan den lämnas ut för en förhoppningsvis lång och trogen tjänst i samhället. Volvo XC70:an är nytvättad och fin, riktigt glänser av auktoritet, lag och rättvisa. Tar det inte emot att lämna ut den, när du vet vad som väntar där ute? - Nej, vi har vant oss och vet hur det fungerar, säger Janne Törnkvist som sett nya bilar komma alltför snabbt tillbaka med krockskador, sprayfärg, krossade rutor eller skurna däck.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.063