Inflationen i EU sticker iväg på grund av ökade priser på energi och livsmedel i världen, och kommer i år att ligga på 3,6 procent. Samtidigt bromsar tillväxten in eftersom det fortfarande skakar på de internationella finansmarknaderna och USA:s ekonomi går knackigt. Vi måste noggrant se till att vi inte startar en inflationsspiral som särskilt skulle påverka familjer med låg inkomst, förklarade Almunia. Han manar medlemsstaterna att hålla i statsfinanserna. Tillväxten i EU väntas ligga på 2 procent i år och 1,8 procent 2009. Det är en halv procentenhet sämre än i höstens ekonomiska prognoser. Förra årets tillväxt i EU låg på 2,8 procent. Även de goda tiderna på arbetsmarknaden håller på att mattas av. Från att ha ökat med 1,7 procent förra året går ökningen ner till 0,8 procent i år. I och med det väntas arbetslösheten i hela EU hamna på 6,8 procent. Enligt prognosen ser läget för Sverige liknande ut. Tillväxten i Sverige förväntas minska från 2,6 procent förra året till 2,2 procent i år och 1,8 procent 2009. Under förra året föll arbetslösheten i Sverige med nästan en procentenhet till 6,2 procent. Innan slutet av 2009 riskerar den siffran att öka en aning, heter det i prognosen. Den svenska inflationen ligger dock ganska stabilt jämfört med i EU som helhet, 2,4 procent i år och 1,9 procent nästa, enligt EU-kommissionens bedömning. Kommissionen förutspår att Riksbanken kommer sänka räntan något under 2008 och 2009 för att stimulera ekonomin. Sverige får också beröm för det stora överskottet i statsbudgeten. De svagare ekonomiska utsikterna beror på de fortsatta problemen på finansmarknaderna, en tydlig avmattning i USA (där kommissionen väntar sig en tillväxt på 0,9 % det här året och 0,7 % 2009, jämfört med 2,2 % 2007). EU-kommissionens scenario utgår från att osäkerhet kommer att råda om var kreditförlusterna kommer att ske och vilken omfattning de kommer att ha till utgången av det här året, innan osäkerheten gradvis ebbar ut under första halvåret 2009. Det faktum att vi ännu inte har sett så stora effekter kan antingen tyda på att eftersläpningen är större än väntat eller att motståndskraften förbättrats mer än vi trott i EU, heter det i prognosen.