Ett särskilt problem som påverkar förutsättningarna för konkurrens på marknaden för reservdelar är frågan om mönsterskydd, konstateras i rapporten. Ända sedan början av 1990-talet har arbetet pågått med att ta fram en gemensam mönsterskyddslagstiftning inom EU. En av de besvärligaste tvistefrågorna har varit om reparationsdetaljer inom fordonsindustrin ska kunna mönsterskyddas. I denna fråga står intresset från biltillverkarna att behålla ensamrätten till utseendet på i första hand synliga delar som karosseridelar, belysning och glasrutor, mot intresset från underleverantörer av sådana delar att fritt tillverka och sälja dem på marknaden. Betydande aktörer på denna marknad är försäkringsbolagen som ju vill ha så låga priser som möjligt på dessa delar. En tillverkare av nya bilar gör cirka 25 procent av bilen själv, resten köps från tillverkare av olika insatsdelar och komponenter, t.ex. bromsar, belysning, glasrutor, tändning m.m. Dessa under- leverantörer tillverkar samma detaljer också för den märkesobundna eftermarknaden. De insatsdelar som biltillverkaren säljer som s.k. originaldelar är märkta för respektive bilmärke och har av reservdelstillverkaren förpackats i bilmärkesrelaterade kartonger. Exakt samma delar, ibland kallade piratdelar, kan - dock utan specifikt bilmärkesnamn – oftast köpas till ett lägre pris på eftermarknaden. Inom EU gäller för närvarande olika regler i de olika medlemsstaterna. I till exempel Storbritannien, Irland, Spanien, Italien och Polen har införts en så kallad reparationsklausul som innebär att synliga delar, det vill säga sådana delar som måste vara identiska med originaldelen när det gäller utseendet, inte ges något mönsterskydd. I dessa länder kan således tillverkare av synliga delar såsom karosseridelar (dörrar, motorhuvar, bagageluckor m.m.) fritt tillverka och sälja dessa delar eftersom det inte finns något mönsterskydd för dem. Bland länderna inom EU som saknar en reparationsklausul finns bland annat Sverige, Finland, Danmark, Frankrike, Österrike och Portugal. Inte heller Tyskland har någon sådan klausul men där har fordonsindustrin gett försäkringar att inte använda eventuella mönsterskydd för att begränsa konkurrensen intill dess att frågan har lösts på EU-nivå. I Sverige begränsas således möjligheterna till konkurrens på marknaderna för synliga reservdelar genom att fordonsindustrin kan mönsterskydda dessa delar. Det är förvånansvärt att EU, som vill verka för fri konkurrens, ännu inte lyckts ta fram en gemen- sam mönsterlagstiftning som undanröjer de här problemen för den fria marknaden.