Detta ger realinkomstförsämringar för hushållen som är otillräckligt utredda. Detta visar SIKA:s senaste rapport "Acceptabla fördelningseffekter av höjd drivmedelsskatt? Rapporten ger en bred redovisning av effekterna på olika hushållsgruppers realinkomster. Redovisningen bygger på bearbetningar av data ur SCB:s undersökningar av hushållens utgifter (HUT). Räkneexemplen utgår från den bensinskattehöjning på drygt sju kronor per liter som SIKA tidigare beräknat vara nödvändig för att till år 2020 minska personbilarnas utsläpp med 20 procent. Några huvudresultat: Glesbygden drabbas hårdast. Utan kompenserande skattelättnad uppgår realinkomstförsämringen för bilhushåll i norra glesbygden till ca 9000 kronor per år (motsvarande drygt 3 procent av disponibel inkomst) vilket är ca 1300 kronor mer än rikssnittet. Regressiv effekt över inkomstskalan. För hushåll i den lägsta inkomstklassen motsvarar försämringen drygt 6 procent av disponibel inkomst, för hushåll i den högsta mindre än 2 procent. Nettoeffekten på hushållen beror på hur skatteintäkterna återförs. När hänsyn tas till kompenserande skattesänkningar (t ex sänkt inkomstskatt) blir effekten på bilhushållen mindre allvarlig. I genomsnitt blir då försämringen drygt 2200 kronor per bilhushåll och år. Skillnaderna i realinkomsteffekt för olika hushållsgrupper kan dock vara stora. För att höjda bensinskatter ska uppfattas som fördelningspolitiskt acceptabla kan det därför krävas en träffsäker utformning av den kompenserande skattesänkningen.