Kravet på ett ytterligare "körkort" för yrkesförare härstammar från ett så kallat EU-direktiv (en EU-bestämmelse alla medlemsstater måste följa) som blev en ny svenska lag som trädde i kraft under 2007. -Det handlar i stort sett om miljöfrågor, miljötrafik och trafikfrågor i stort och målet är att höja chaufförernas kompetens när det gäller trafiksäkerhet, arbetsmiljö och sociala frågor. Dessutom räknar man med att kunna höja yrkets status, berättar Nils-Hugo Värendh, regionchef i Biltrafikens Arbetsgivarförbund. Han påpekar att det i grunden är upp till varje förare att gå utbildning och skaffa sig detta yrkesförarbevis. Men säkerligen kommer många åkeriföretag att se till så att deras egen personal får den utbildning som krävs. När det gäller chaufförer som fick sitt körkort före den 10 september 2007 heter det att "de har hävdvunnen rätt" att fortsätta köra i Sverige i ytterligare sju år på de körkort de har. Men för de som kör i utlandstrafik kan situationen vara annorlunda. Bland annat Danmark och Frankrike har andra och kortare tidsgränser, i Danmark tre år. Visserligen heter det att det är reglerna i det egna hemlandet som ska gälla, men det kan vara svårt att förklara för en fransk polisman på en landsväg. Risken är stor att det blir böter och körförbud innan det hela blir utrett. Därför menar Värendh att det kan vara klokt för en som kör i andra länder att skaffa sitt yrkeskompetensbevis innan den 10 september i år. Vem som ska stå för utbildningen är osäkert eftersom det gäller så många. -De som idag utbildas på gymnasierna får det i sin utbildning, men för alla andra är inget klart än. Det är Vägverket och Trafiksäkerhetsverket som ska godkänna de som vill sköta utbildningar och det är många om budet eftersom det handlar om 50 000-70 000 utbildningstimmar årligen, tillägger Nils-Hugo Värendh. Säkert vill trafikskolorna ha sin del och vi vet redan att både Volvo och Scania har visat intresse att medverka. Samtidigt har en del större åkerier hört av sig för att hantera utbildningen för sin egen personal i första hand. Hittills är ett 20-tal företag godkända, men det behövs många fler. Han menar att det blir en utmaning för alla inblandade att klara av att utbilda alla som behöver sitt yrkeskompetensbevis. Det handlar inte enbart om att utbilda chaufförer för beviset. Var och en som fått sitt yrkeskompetensbevis ska därefter förnya det vart femte år. Och det är upp till var och en att betala om inte exempelvis arbetsgivaren vill stå för kostnaden. Nils-Hugo Värendh är delvis kritisk mot att chaufförerna efter den 10 september ska ha tre "körkort" med sig under färd. Det gäller dels det vanliga körkort, dels det digitala yrkesförarkortet också yrkeskompetensbeviset. Med dagens digitala teknik borde det gå att samla alla uppgifter på ett enda körkort. Krav på yrkeskompetensbevis gäller inte enbart förare av tunga fordon. Sedan den 10 september förra året krävs ett sådant bevis även av bussförare, på samma villkor. Här vet vi att de stora bussföretagen som Swebus och Veolia driver egna utbildningar för sina egna bussförare.