I en ny rapport från Teknikföretagen framgår att på kort tid har teknikföretag i Sverige minskat antalet anställda med 50 000 personer. Hittills under 2000-talets första årtionde har 100 000 jobb eller en fjärdedel försvunnit netto. 2010-talet inleds nu med en fortsatt minskning i antalet anställda och nedgången fortsätter även om konjunkturen vänder upp. Teknikföretagen representerar mer än 3 400 teknikföretag inom en rad områden, från telekommunikation till biltillverkning. "Konjunkturbilden är fortfarande den att det mer är förväntningarna på en uppgång som ökat medan tillgänglig statistik på produktionen visar att företagen fortfarande är kvar i botten. Att jobben då dröjer är knappast förvånande", säger Teknikföretagens chefekonom Anders Rune. Ett nytt begrepp "new normal" har på senare tid använts och det förefaller bättre illustrera vad som kan komma att gälla framöver. Och erfarenheterna från tidigare kriser (även om de i sak varit helt annorlunda) som exempelvis varvskrisen på 1970-talet, kostnadskriserna inför 80-talet och vid övergången till 90-talet eller millenniumskiftets IT-krasch, är att det därefter mer visade sig vara nya förutsättningar som fick ökad betydelse. De jobb som försvann kom i stor utsträckning inte tillbaka, skriver Teknikföretagen i rapporten. I det kortare perspektivet är utsikterna för jobben entydigt negativa och av den djupa lågkonjunkturen mer eller mindre förbestämda. Det blir därför inga fler nya jobb netto år 2010. Hoppet om nya jobb brukar ofta ställas mer på små och mindre än på de stora företagen. Rapporten visar dock att efterfrågetrycket också för de små företagen är kvar i botten, här finns inte ännu någon tidig indikation på en i framtiden kommande förbättring av arbetsmarknaden. För de stora internationellt verksamma företagen har däremot en viss vändning i efterfrågan skett. I båda fallen är dock resursutnyttjandet fortsatt på historisk bottennivå och med stora outnyttjade produktionsresurser kommer därför också jobben att dröja. Stora företag kommer av kapacitetsskäl att lägga ned anläggningar och fler försäljningar eller sammanslagningar av verksamheter är att vänta. När konjunkturen förbättras utan att det blir fler jobb netto bör detta inte sammanväxlas med begrepp som "jobless growth", dvs tillväxt utan jobb. Det rätta svaret varför det nu inte blir fler jobb är i det korta perspektivet i allt väsentligt relaterat till konjunkturen. Skulle det sedan inte heller på längre sikt bli en förbättring kommer förklaringen vara att tillväxten helt enkelt visat sig varit för svag. Problemet måste i tid angripas genom att på olika sätt underlätta så att företag i större omfattning kan växa i Sverige. Teknikföretagen konstaterar att om man ser framåt är slutsatsen att risken för en överhettad arbetsmarknad för industrin i Sverige är fortsatt låg och detta även i en bättre konjunktur och sett på lite längre sikt. Det ser alltså inte speciellt ljust ut på arbetsmarknaden, åtminstone inte inom den viktiga tekniksektorn. Finansminister Anders Borg tror dock att jobben kommer att öka, främst i tjänstebranscherna. Arbetslösheten bedöms bli 9,5 procent 2010, jämfört med 10,7 procent i prognosuppdateringen i november. År 2014 väntas arbetslösheten vara 6,6 procent, vilket är nära de arbetslöshetsnivåer som rådde före den finansiella krisen.